Med gudstjänst avses en sammankomst som ingår i kyrkans gudstjänstliv, till exempel en högmässa, ett dop, en jordfästning eller en andaktsstund. Ordet gudstjänst (på tyska Gottesdienst) uttrycker händelsens natur: å ena sidan tjänar Gud människan och å andra sidan tjänar och lovprisar människan Gud. Enligt katekesen ”talar Gud själv till oss och vi till honom” i gudstjänsten. Också den kristna människans vardagliga liv är en gudstjänst.
Församlingens allmänna gudstjänst på söndagen eller någon annan dag är kärnan i församlingens liv och verksamhet. Gudstjänsten är gudsfolkets fest och hela församlingen deltar i dess genomförande. En gudstjänst består av bibelläsning, bön, samt församlingens svar som vanligtvis sker i form av psalmsång, sång eller musik. Viktiga element i högmässan är dessutom nattvarden och den predikan som hör samman med bibelläsningen.
Gudstjänsten leds av den präst som är liturg. Kantorn ansvarar för kyrkomusiken och kyrkvaktmästaren ansvarar till exempel för utsmyckningen av kyrkorummet.
Församlingsmedlemmarna kan delta i gudstjänsten med olika uppgifter. De kan till exempel läsa bibeltexter, sjunga eller spela i en musikgrupp, fungera som förebedjare vid den allmänna förbönen eller samla in kollekten. Det är också möjligt för församlingsmedlemmarna att delta i planeringen av och förberedelserna för gudstjänsten.
Den traditionella benämningen för nattvardsgudstjänsten är högmässa. Enligt den lutherska gudstjänstteologin ska man fira högmässa varje söndag. När nattvard inte firas talar man enbart om gudstjänst. Till exempel är det alltid gudstjänst på långfredagen.
Vid sidan av huvudgudstjänsten kan församlingen hålla andra gudstjänster antingen i huvudkyrkan eller i ett kapell, till exempel familjegudstjänster, veckomässor, ungdomsmässor, kvällsgudstjänster, andaktsstunder, skolgudstjänster, Tomasmässor och försvarsmaktens gudstjänster.
Gudstjänsten är församlingens gemensamma samling i den treenige Gudens namn (jfr Apg 2:42). Vid den här samlingen är Gud själv närvarande (Matt 18:20).
Kyrkohandboken bestämmer de yttre ramarna för församlingens gemensamma gudstjänst. Handbokens gudstjänstformulär grundar sig på den gamla kristna traditionen. Evangelisk-lutherska kyrkans nuvarande kyrkohandbok omfattar tre delar: Gudstjänstboken, Evangelieboken och Handbok för kyrkliga förrättningar.
Kyrkohandboken har en lång historia vars rötter går ända tillbaka till den medeltida katolska handboken Missale Aboense (1488). Den första lutherska handboken på finska redigerades av Mikael Agricola år 1549. Den första svenska handboken utgavs av Olaus Petri 1531.
I evangelieboken finns en evangelietext, en epistel och en gammaltestamentlig text samt psalmer och dagens böner för varje helgdag. För varje helg finns tre årgångar bibeltexter. Gudstjänstboken innehåller gudstjänstformulär (t.ex. högmässa, veckomässa) och tillhörande textmaterial och mässmelodier. Dessutom finns många gudstjänster som anknyter till kyrkoårets högtider (t.ex. mässa för påsknatten). I handboken för kyrkliga förrättningar finns formulär med tillhörande material för bland annat dop, konfirmation, vigsel till äktenskap och jordfästning.
I psalmsången används en psalmbok som liksom handböckerna är godkänd av kyrkomötet. Det går också att använda andra sånger istället för psalmer i gudstjänsten. Det finns fem mässmelodiserier som stilmässigt avviker från varandra. Församlingen kan välja de serier som passar bäst.