Kyrkomötet: Viktigt trygga finansieringen av kyrkans lagstadgade samhälleliga uppgifter

I en skrivelse till statsrådet föreslår kyrkomötet att statsrådet och kyrkan fortsätter förhandlingarna med målet att nå en permanent och rättvis finansieringslösning baserad på lagen om statlig finansiering. Förhandlingarna ska föras med lagen om statlig finansiering som grund och de ska trygga evangelisk-lutherska kyrkan och dess församlingars möjlighet att också i framtiden sköta sina lagstadgade samhällsuppgifter jämlikt, högkvalitativt och under alla förhållanden.

De uppgifter som staten har gett kyrkan att ha hand om är begravningsverksamheten, vissa uppgifter inom folkbokföringen och underhållet av kulturhistoriskt värdefulla byggnader och föremål. Uppgifterna tjänar hela samhället och alla som är bosatta i Finland, oavsett om de hör till evangelisk-lutherska kyrkan eller inte. Därför borde helhetskostnader för de här uppgifterna täckas av statens finansiering och av avgifterna.

Ekonomiutskottet påminner i sitt betänkande om att kyrkoskatteintäkterna och den statliga finansieringen är två olika saker såväl till rättslig grund som användningsändamål. Kyrkans och församlingarnas egentliga uppgifter finansieras med kyrkoskatt medan den statliga finansieringen är avsedd att täcka kostnaderna för de lagstadgade uppgifter som staten har ålagt kyrkan och som betjänar hela samhället. Utvecklingen av kyrkoskatteintäkterna kan inte användas som grund för att minska den statliga finansieringen.

Kyrkomötet anser att finansieringsunderskottet inte ska lösas genom att man ändrar utgångspunkterna för en jämlik service eller överför kostnaderna på de anhöriga, utan genom att man ser till att statens finansieringsansvar realiseras på ett adekvat sätt.

I sin skrivelse till statsrådet konstaterar kyrkomötet att det är medvetet om de svåra lösningar som krävs för att balansera den offentliga ekonomin. Anpassningen av den offentliga ekonomin kan ändå inte innebära att kostnaderna för de uppgifter som staten i lag har lagt på kyrkan överförs på kyrkans medlemmar eller de människor som använder sig av tjänsterna. Uppgifternas karaktär av lagstadgade uppgifter som tjänar hela befolkningen och de synpunkter som relaterar till de grundläggande fri- och rättigheterna samt samhällets beredskap förutsätter att staten bär ett adekvat finansieringsansvar för dem.

Ekonomiutskottets betänkande 9/2026 om Kyrkostyrelsens framställning 11/2026 till kyrkomötet: Kyrkomötets ställningstagande till den statliga finansieringen av kyrkans samhälleliga uppgifter
Skrivelsen till statsrådet: Tryggande av finansieringen av evangelisk-lutherska kyrkans lagstadgade samhälleliga uppgifter

Kyrkomötet vill främja insamling av respons i församlingsarbetet

Kyrkomötet beslöt utifrån framtidsutskottets betänkande att inte ge kyrkostyrelsen i uppdrag att utveckla nya system för respons utan föreslår att den sammanställer olika befintliga exempel på god praxis och verktyg som församlingarna kan använda för att samla in respons.

Vidare föreslog mötet att kyrkostyrelsen sammanställer olika befintliga exempel på god praxis och verktyg som församlingarna kan använda för att samla in respons.

Domkapitlen föreslogs uppmuntra församlingarna att överväga hur insamlingen av respons kan stödja utvecklingen och ledningen av församlingarnas arbete. Församlingarna uppmuntrades också att fästa vikt vid dialogen med församlingsmedlemmarna.

Framtidsutskottets betänkande 1/2026 om ombudsinitiativ 6/2026 till kyrkomötet: Främjande av insamling av respons i församlingsarbetet

Kyrkomötet valde ny styrelse för Kyrkans pensionfond

Kyrkomötet valde ledamöter till Kyrkans pensionsfonds styrelse för mandatperioden 1.1.2027–30.4.2028.

Till Kyrkans pensionsfonds styrelse valdes följande nio medlemmar med personliga ersättare:
Hanna Hiidenpalo, ordförande för direktionen för Kyrkans pensionsfond (ersättare: Mats Nyman, vd, Eläkesäätiöyhdistys – ESY rf)
Paula Aaltonen, verksamhetsledare, Kyrkosektorn rf (ersättare: Jari Bauer, controller, Kyrkosektorn rf)
Keijo Karhumaa, direktör för juridiska frågor, Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL rf (ersättare: Jonna Voima, ordförande, Fackförbundet Jyty rf)
Miika Sahamies, verksamhetsledare, AKI-liitot ry (ersättare: Arja Lusa, verksamhetsledare, Kasvatuksen ja nuorisotyön asiantuntijat KNT ry)
Juha Silander, förvaltningsdirektör, Helsingfors kyrkliga samfällighet (ersättare: Timo Laakso, ekonomie magister, styrelseexpert, Reso)
Ari Huotari, placeringsdirektör (pensionerad), Keva (ersättare: Maaria Kettunen, placeringsdirektör, Keva)
Michaela Motzkin-Niemi, placeringschef, Folkpensionsanstalten (ersättare: Ulla Westermarck, förhandlingschef, Kyrkostyrelsen)
Katriina Hyvönen, vd, Telian eläkesäätiö (ersättare: Risto Hämäläinen, direktör för samfälligheten, Esbo kyrkliga samfällighet)
Johanna Heikurainen, direktör, Pensionsförsäkringsbolaget Veritas (ersättare: Laura Wickström, placeringsdirektör, Pensionsförsäkringsbolaget Veritas)

Till ordförande för styrelsen för Kyrkans pensionsfond valdes Hanna Hiidenpalo. Kyrkomötet beslöt också om medlemmarnas arvoden.

Styrelsens mandatperiod inleds 1 januari 2027, eller om ändringen av lagen om pensionsfonden träder i kraft vid en senare tidpunkt, vid denna tidpunkt. och upphör då kyrkomötet våren 2028 väljer en ny styrelse.

Ändringen av lagen om pensionsfonden avses träda i kraft den 1 januari 2027.

Ekonomiutskottets betänkande 8/2026 om Kyrkostyrelsens framställning 9/2026 till kyrkomötet: Val av ledamöter till Kyrkans pensionsfonds styrelse för mandatperioden 1.1.2027–30.4.2028

Ändring av primärt valsätt vid kyrkoherdeval förföll

Kyrkomötet behandlade på fredag också förvaltningsutskottets betänkande om ett ombudsinitiativ om att ändra kyrkolagen och kyrkoordningen så att det indirekta och det direkta valsättet vid kyrkoherdeval skulle ha en jämbördig ställning och ingetdera anges som primärt valsätt i lagstiftningen. I betänkandet föreslogs att ombudsinitiativet förfaller.

Användningen av de olika valsätten varierar avsevärt mellan stiften. I Uleåborgs och Borgå stift var direkt val klart vanligare än indirekt val, medan indirekt val var vanligare i de övriga stiften. Enligt de uppgifter som domkapitlen lämnat genomfördes sammanlagt 241 kyrkoherdeval under granskningsperioden 2020–10/2026, varav 98 var direkta och 143 indirekt.

Kyrkomötet förde en livlig debatt om betänkandet med sammanlagt 25 inlägg. Under diskussionen föreslog ombudet Lauri Grünthal att kyrkomötet ändå sänder frågan till kyrkostyrelsen för beredning av ändringar i kyrkolagstiftningen så att de indirekta och direkta valsätten får en jämbördig ställning.

Efter omröstning beslöt kyrkomötet med rösterna 60–40 (en tom röst) i enlighet med utskottsbetänkandet att låta initiativet förfalla. Istället begär kyrkomötet att biskopsmötet tillsammans med Kyrkostyrelsen uppdaterar handboken om förvaltningsförfarandet vid kyrkoherdeval.

Förvaltningsutskottets betänkande 5/2026 om ombudsinitiativ 4/2026 till kyrkomötet angående ändring av det primära valsättet vid kyrkoherdeval

Om kyrkomötet

En arbetsplan för kyrkomötesveckan och en förteckning över ärenden som behandlas finns på kyrkomötets webbplats. Där finns också en länk till webbtjänsten domus.evl.fi där kyrkomötets dokument finns.

Det går att se kyrkomötets arbete i plenum på kyrkomötets webbplats. Där finns länkar till strömningarna från veckan.

Bilder från kyrkomötet finns i Kyrkans materialbank.

Mera information:
Följ kyrkomötet via mötets webbplats.
sakkunnig i kommunikation Åsa Holmvik, tfn 040 5811 815
kommunikationschef Tuula Putkinen, tfn 046 922 0232
sakkunnig i kommunikation Tuija Helenelund, tfn 050 529 8503
ledande sakkunnig i kommunikation Lucas Snellman, tfn 050 5668 230 (to-fr)