Två av fem finländare deltar i julkyrkan

Speciell julmat och att samla familjen och släkten hör till nästan varje finländares julfirande. Fler än fyra av fem finländare säger att speciell julmat oftast hör till deras julfirande. För tre av fyra finländare (72 procent) är det att familjen och släkten samlas oftast en del julen.

Det framgår av Kyrkans forskningscentrals enkät Gallup Ecclesiastica 2019. I undersökningen som utfördes av Taloustutkimus deltog 4 310 finländare och den genomfördes i november-december 2019. Enkäten gjordes som en webbpanel och urvalet motsvarar den vuxna befolkningen i Finland. Resultaten vägdes mot ålder, kön och bostadsort, och så att den motsvarar befolkningsstatistiken för dem som hör till kyrkan. Felmarginalen är ca 1,5 procent i båda riktningar.

Bild 1. De vanligaste sätten som finländare firar jul på. Gallup Ecclesiastica 2019. Kyrkans forskningscentral/Taloustutkimus. N04310, procentandelar.

På julen är det populärt att gå i kyrkan

Två av fem finländare deltar åtminstone ibland i församlingarnas adventsevenemang. Högst är deltagandet bland över 50-åringar.

Allsångstillfällena De vackraste julsångerna har befäst sin plats i finländarnas julfirande. Tre av fem finländare (57 procent) deltar i allsångstillfällena ofta eller åtminstone ibland. De vackraste julsångerna intresserar också yngre generationer: hälften av under 35-åringarna deltar åtminstone ibland i De vackraste julsångerna. De flitigaste deltagarna i allsångstillfällen är pensionärer, fyra av fem deltar i allsångstillfällen åtminstone ibland.

Hälften av finländarna går i julkyrkan. Julkyrkan hör oftast till julfirandet för 14 procent av finländarna. För en tredjedel (34 procent) hör julkyrkan åtminstone ibland till julfirandet. Vanligast är deltagandet i julkyrkan bland pensionärerna (61 procent) men också hälften av under 25-åringarna går åtminstone ibland i julkyrkan. Hälften av de som besvarat enkäten (45 procent) hade gått i julkyrka medan de bodde i barndomshemmet.

I enkäten frågade man också hur viktigt de svarande tycker att julbudskapet om Jesus födelse är. Finländarna delades i två lika stora grupper i sitt förhållningssätt till julens betydelse. Två av fem finländare (39 procent) är helt eller delvis av samma åsikt med påståendet om att julens kristna budskap är viktigt för dem. En ungefär lika stor andel (38 procent) är helt eller delvis av annan åsikt.

Bild 2. Vad julens kristna budskap betyder för finländarna. Gallup Ecclesiastica 2019. Kyrkans forskningscentral/Taloustutkimus. N04310, procentandelar.

Det finns tydliga skillnader mellan olika generationer i hur viktigt julens kristna budskap är. Det är viktigt för äldre åldersgrupper men ju yngre åldersgrupp desto minder betydelse har det. Tre av fem (60 procent) av finländare över 65 år är helt av samma åsikt med påståendet om att julens budskap är viktigt för dem. Däremot tänker bara drygt var fjärde (27 procent) av under 35-åringarna så.

Julfirandet förändras

Också det traditionella julfirandet förändras. Utlysandet av julfreden följer fyra av fem finländare åtminstone ibland. Tre av fyra (75 procent) av över 65-åringarna följer oftast med utlysandet av julfreden men bara var tredje av under 25-åringarna. Bara några procent av över 65-åringarna uppgav att utlysandet av julfreden aldrig hör till deras julfirande. Däremot ser det annorlunda ut bland yngre åldersgrupper: en tredjedel (35 procent) av under 35-åringarna uppger att utlysande av julfreden inte hör till deras julfirande.

Bild 3. Hur olika åldersgrupper följer med utlysande av julfreden. Gallup Ecclesiastica 2019. Kyrkans forskningscentral/Taloustutkimus. N04310, procentandelar.

Mera information: chefen för Kyrkans forskningscentral Hanna Salomäki, tfn 040 688 1496 

—