Kyrkostyrelsens plenum: Dokumentet "Från strategi till konkreta åtgärder" för kyrkans digitaliseringsstrategi till en konkret nivå

Kyrkans digitaliseringsstrategi har blivit klar. Vid sitt möte 26.8.2026 godkände kyrkostyrelsens plenum den sista delen av digitaliseringsstrategin, dokumentet Från strategi till konkreta åtgärder: Människocentrerade digitala tjänster.

Digitaliseringsstrategin stöder kyrkans grunduppgift genom att utveckla människonära, tillgängliga och digitalt säkra tjänster. Strategin består i sin helhet av tre delar: den allmänna delen Människocentrerade digitala tjänster, det nu godkända dokumentet Från strategi till konkreta åtgärder och en åtgärdsplan för åren 2031–2041.

Det nu godkända dokumentet konkretiserar med hurdana åtgärder församlingarna, domkapitlen och Kyrkostyrelsen når de mål som satts upp i den allmänna delen av strategin. De fattar själva beslut om vilka åtgärderna är.

Då plenum nu har godkänt dokumentet kommer det att publiceras på finska och svenska i kyrkans publikationsserie Kyrkan och verksamheten.

Mera information: Katri Meripaasi, katri.meripaasi@evl.fi, tfn 050 3366 345, dataadminstrationschef Anni Rinne, tfn 040 1581 023, anni.rinne@evl.fi

Slutrapport: Utred nedre gräns för begravningsavgifter

En arbetsgrupp tillsatt av kyrkostyrelsen har utvärderat fördelningsgrunderna för statens finansiering av kyrkans samhällsuppgifter. Arbetsgruppen föreslår i sin slutrapport att man utreder om det går att föreskriva en nedre gräns för de avgifter som församlingarna tar ut inom begravningsverksamheten.

Slutrapporten behandlar vilka effekter förnyelsen av fördelningsgrunderna för den statliga finansieringen har på församlingsekonomierna. Kyrkostyrelsens plenum sände rapporten som meddelande till kyrkomötet. I slutrapporten konstaterar man att de nya fördelningsgrunderna som helhet är en förbättring jämfört med de tidigare.

Att uppföljningsgruppen föreslår en minimigräns för begravningsavgifterna beror på att det finns stora skillnader mellan de avgifter som olika församlingar tar ut. En minimiavgift skulle säkra en utjämning mellan de mest iögonfallande skillnaderna i prissättningen mellan församlingarna. Prissättningen skulle också i fortsättningen grunda sig på självkostnadsprissättning och begravningsverksamheten kan inte finansieras med kyrkoskatt, påminner man i rapporten.

Uppföljningsgruppen föreslår att viktkoefficienten för kulturarvsindexet för gravkapell justeras i budgeten för 2027 och att övergångsperioden för förnyandet av fördelningsgrunderna fortsätter åtminstone under 2027.

Arbetsgruppen gav en mellanrapport till kyrkomötet i maj. Då tog kyrkomötet ställningen till övergångsperioden och förordade inte förlängning. Hösten 2024 beslöt kyrkomötet förnya grunderna för fördelningen av den statliga finansieringen av kyrkans samhälleliga uppgifter.

Mera information: ecklesiastikrådet Juha Tuohimäki, juha.tuohimaki@evl.fi, tfn 050 347 4728

Kyrkostyrelsen: Religionssamfundens ställning kräver precisering i självstyrelselagen för Åland

Kyrkostyrelsen ger ett utlåtande till justitieministeriet om förslaget till ny självstyrelselag för Åland. I utlåtandet fäster plenum uppmärksamhet vid en otydlighet i lagförslaget gällande den lagstadgade ställning som religionssamfund som verkar i Finland har, och ett jämlikt förverkligande av religionsfrihet i hela riket.

I utlåtandet lyfter man också fram observationer kring begravningsverksamheten och konstaterar att många begrepp som används behöver preciseras.

Lagförslaget klargör tydligare än förr fördelningen av lagstiftningsmakten mellan riksdagen och Åland och avgränsar de frågor riksdagen kan, inom ramen för sin ordinära lagstiftningsmakt, överföra till lagstiftning på Åland. Frågor som rör kyrkan är begravningsverksamheten, folkbokföringen och kulturarvsfrågor.

Då man eventuellt överför lagstiftningsmakt till och då överförd lagstiftningsmakt utövas på Åland måste man beakta grundlagens 76 § och kyrkolagens bestämmelser.

I lagförslaget föreslås att det stiftas en helt ny självstyrelselag för Åland. Lagen skulle ersätta självstyrelselagen från 1991 och bli den fjärde självstyrelselagen. Förslaget ändrar inte på självstyrelsens nuvarande ställning i statsskicket. Avsikten är att klargöra självstyrelselagens relation till grundlagen.

Mera information:
registerchef Tuomo Kahenvirta, tuomo.kahenvirta@evl.fi, tfn 040 530 2068

Tjänsten som chef för Kyrkostyrelsens ekonomi- och ICT-avdelning lediganslås

Processen med att anställa en chef för avdelningen för ekonomi och ICT vid Kyrkostyrelsen har inletts. Målet är att tjänsten tillsätts 1.1.2027.

Chefen för Kyrkostyrelsen ekonomiavdelning Juha Tuohimäki har begärt avsked från sin tjänst från och med årsskiftet.

Till den arbetsgrupp som bereder ärendet och intervjuar hör kanslichef Niilo Pesonen och personalchef Sari Kiili. Plenum utsåg bland sig Kari Aakula och Hannu Kallunki till medlemmar i berednings- och intervjugruppen. Som sekreterare kallades servicechef Tuija Korva.

Kyrkostyrelsens ledande tjänstemän tillsätts av kyrkostyrelsens plenum.

Mera information: servicechef Tuija Korva, tuija.korva@evl.fi, tfn 050 342 7686

Ändringar i stadgarna för Pro ecclesia-medaljen

Plenum preciserade formuleringarna i stadgarna för Pro ecclesia-medaljen.

Ordalydelsen preciserades så att kyrkostyrelsen kan bevilja Pro ecclesia-medaljen åt en person som har utmärkt sig speciellt inom kyrkans arbete på dess olika nivåer. Man ändrade också stadgarna så att det är möjligt att bevilja ca fem medaljer i året. I den tidigare skrivelsen stod det att man kan bevilja högst fem medaljer per år.

Plenum röstade om ordalydelsen.

Kyrkostyrelsens plenum beviljar medaljen på förslag av en delegation. Medaljen ska fortsättningsvis beviljas efter noggrant övervägande.

Utmärkelsen för församlingsarbete grundades 2005 och ändrades till Pro ecclesia-medaljen 2015. Under åren 2007–2026 har det delats ut sammanlagt 94 utmärkelser.

Mera information: kanslichef Niilo Pesonen, kontakt via specialmedarbetare Laura Huovinen, tfn 040 636 0933, laura.huovinen@evl.fi

Plenum behandlade besvär om församlingssammanslagningar

Helsingfors förvaltningsdomstol har låtit bli att behandla ett besvär som rör kyrkostyrelsens beslut (27.5.2026) om att församlingarna Merimaskun seurakunta och Rymättylän seurakunta upphör och införlivas med Naantalin seurakunta i början av 2027. Förvaltningsdomstolen behandlar inte besväret eftersom den som gjort besväret inte har besvärsrätt.

—

Kyrkostyrelsen kräver i ett utlåtande till Helsingfors förvaltningsdomstol att den förkastar det besvär som gjorts gällande Kustavin seurakunta och Taivassalon seurakunta. Besväret gäller det beslut som kyrkostyrelsen fattade (14.4.2026) om att de finska församlingarna i Vemo, Gustavs och Tövsala upphör vid slutet av 2026 och en ny församling Vakka-Suomen seurakunta grundas i början av 2027.

Församlingarna kräver med hänvisning till ett formfel att beslutet upphävs och att ärendet återförs till domkapitlet i Åbo ärkestift för ny behandling.

Kyrkostyrelsen anser att det inte handlar om ett formfel. Kyrkostyrelsen är inte beredande organ när det gäller ändring av församlingsgränser, och ett initiativ om att ändra församlingsgränser som lämnats in direkt till kyrkostyrelsen kan inte behandlas av kyrkostyrelsen.

—

Kyrkostyrelsen föreslår i ett utlåtande till Helsingfors förvaltningsdomstol att det besvär som lämnats in om att Pyhärannan seurakunta upphör och införlivas med Rauman seurakunta inte behandlas. Förvaltningsdomstolen har bett kyrkostyrelsen om utlåtande om besväret. Enligt kyrkostyrelsen har besvärsställaren inte besvärsrätt i frågan.

Kyrkostyrelsen kräver att besväret förkastas i sin helhet ifall förvaltningsdomstolen anser att besvärsställaren har besvärsrätt.

Kyrkostyrelsen beslöt i april 2026 att Pyhärannan seurakunta upphör 31.12.2026 och införlivas med Rauman seurakunta från början av 2027.

Mera information:
ekonomiplaneringschef Johanna Simpanen, tfn 050 432 3323, johanna.simpanen@evl.fi
jurist Hilla Haajanen, hilla.haajanen@evl.fi, tfn 040 151 1805