Gemensamt Ansvars Hungerarbetsgrupp: Vi måste kännas vid hungern

Brödköerna som uppstod på 1990-talet som en tillfällig lösning under recessionsåren har blivit kvar för att täta sprickorna i välfärdssamhället. Köerna har senare motiverats som ett förnuftigt sätt att minska matsvinnet. Varje tredje person som står i brödkö känner skam.

”Människors välmående kan inte vara beroende av andra människors barmhärtighet. Man borde helt och hållet komma ifrån brödköer och det kräver ändringar i samhällets strukturer”, konstaterar insamlingen Gemensamt Ansvars Hungerarbetsgrupp i ett ställningstagande som speciellt berör hungern i Finland.

Man borde ordna ett mera mänskligt alternativ för dem som behöver akut mathjälp, till exempel gemenskapsskapande matserveringar eller utveckla realisationer med matvaror kvällstid innan butikerna stänger. Ändå leder inte mathjälp till att hungern eller matsvinnet försvinner slutgiltigt.

I ställningstagandet sägs att den struktur i Finland som är den mest kritiska för att det finns hunger är den låga ekonomiska grundtryggheten, som också Europeiska kommittén för sociala rättigheter klandrat Finland för.  

”En höjning av den ekonomiska grundtryggheten kräver politiska beslut. På det sättet är också hunger i sista hand politiska beslut. Därför säger vi: ingen ska känna hunger, men vi måste kännas vid hungern (nälkää ei tule nähdä, mutta nälkä tulee nähdä!), sägs i ställningstagandet.

Biskopen i S:t Michels stift Seppo Häkkinen överräckte arbetsgruppens ställningstagande till jord- och skogsbruksminister Jari Leppä i Kotka 13.2.2018.

Ställningstagandet i sin helhet (på finska)
Bakgrundsutredning om hungern i Finland (på finska)

Mera information:
Tapio Pajunen, insamlingschef, Gemensamt Ansvar, tapio.pajunen@yhteisvastuu.fi, tfn 0400 870 041
Insamlingen Gemensamt Ansvar