Enkät: Kyrkorna har potential att fungera som en motkraft mot polarisering

Hela 63 procent av finländarna anser att kyrkorna och de kristna samfunden kunde göra mer än de gör idag för att minska polariseringen. Det framgår av en enkätundersökning som Ekumeniska Rådet i Finland låtit Taloustutkimus genomföra.

En klar majoritet av finländarna, 70 procent, upplever att motsättningar och polarisering är ett mycket allvarligt eller ett allvarligt problem i vårt samhälle, och var fjärde anser att kyrkorna har förstärkt utvecklingen. Resultaten framgår av en enkät som Ekumeniska Rådet i Finland lät Taloustutkimus genomföra 21.9-1.10.2026. Totalt svarade 1 111 finländare på enkäten.

Kvinnor upplever motsättningar och polarisering som ett större problem än män: hela 77 procent av kvinnorna ansåg att det är ett allvarligt problem jämfört med 62 procent av männen. Polarisering upplevdes som ett större problem i städer än på glesbygden. Bland högre tjänstemän ansåg 78 procent att polariseringen är ett allvarligt eller mycket allvarligt problem, och bland arbetslösa var motsvarande andel 82 procent.

– Man kan säga att oron över motsättningar och polarisering genomsyrar hela samhället. Orsakerna är säkert många men man kommer osökt att tänka på den skarpa samhällsdebatten i sociala medier och dess påverkan på det här resultatet. Särskilt kvinnor, unga och studerande upplever att de kristna samfunden till och med har bidragit till ökad polarisering, säger forskningschef Tuomo Turja vid Taloustutkimus.

Kyrkornas och de kristna samfundens roll i polariseringen delar finländarnas åsikter. Hälften av finländarna anser att kyrkorna inte har haft någon inverkan på polariseringen medan 24 procent av de svarande anser att kyrkorna har förstärkt fenomenet. 13 procent anser däremot att kyrkorna har lyckats minska motsättningarna. Attityderna speglar respondenternas egen relation till kyrkan: bland dem som inte tillhör någon kyrka eller kristen gemenskap anser hela 33 procent att kyrkorna har stärkt polariseringen medan motsvarande andel bland kyrkotillhöriga är 19 procent.

Särskilt de ungas attityder till kyrkornas roll är kritiska. Bland studerande anser 48 procent och bland 15–24-åringar 43 procent att kyrkorna har förstärkt polariseringen i Finland.

– De unga anser att kyrkorna har bidragit till ökad polarisering, men de är också mindre optimistiska än de flesta andra åldersgrupper till att kyrkorna skulle kunna göra något för att minska polariseringen. Samtidigt förväntar sig unga att kyrkorna kommunicerar på ett sätt som minskar motsättningar, främjar samarbete mellan olika kristna och stärker dialogen mellan religioner. Det är förståeligt eftersom den yngsta generationen har vuxit upp i en värld präglad av sociala medier där den ökade värdepolariseringen tar sig tydliga uttryck, säger universitetslektor Pietari Hannikainen vid Helsingfors universitet som har forskat i polarisering inom den evangelisk-lutherska kyrkan.

Samtidigt som kyrkornas roll i polariseringen möts av kritik anses de ha stor potential att motverka motsättningar. Särskilt de äldre generationerna tror att kyrkorna skulle kunna göra mer för att motverka polariseringen, bland dem över 65 år är den andelen nästan 70 procent. De grupper som är mest oroade skiljer sig dock åt i sin tro på kyrkornas potential: av de högre tjänstemännen anser hela 73 procent att kyrkorna kan göra mer medan endast drygt hälften av de arbetslösa delar den uppfattningen.

– I resultaten syns en klyfta i förväntningarna: polarisering upplevs som ett allvarligt problem och man skulle tydligt vilja se att kyrkornas roll skulle vara större än den är i dag. Både de som hör till någon kyrka och de som inte tillhör en kyrka anser att kyrkorna har möjligheter att göra mer för att minska motsättningar, men man upplever att kyrkorna ännu inte helt har lyckats leva upp till dessa förväntningar. Jag ser det som mycket positivt att kyrkornas potential identifieras och att man tror på deras förmåga att på många olika sätt fungera som en motkraft till polarisering, säger generalsekreterare Laura Häkli vid Ekumeniska Rådet i Finland.

Finländarna fick också ange vilka som är kyrkornas och de kristna samfundens viktigaste verktyg för att minska polarisering. Det viktigaste verktyget ansågs vara stöd till utsatta människor (44 procent), minskad ensamhet (35 procent), kommunikation som minskar motsättningar (32 procent) samt främjande av samarbete mellan kristna med olika bakgrund och religionsdialog (24 procent).

Respondenter som inte tillhör någon kyrka betonade starkt kommunikationens betydelse för att minska motsättningar. Hela 38 procent ansåg att det är ett viktigt verktyg. Unga betonade i högre grad än andra grupper betydelsen av samarbete mellan kristna och religionsdialog: 28 procent ansåg att det är viktigt. Bland unga vuxna lyfte hela 44 procent fram minskad ensamhet som det viktigaste sättet att påverka.

– Resultaten är uppmuntrande och det verkar som om finländarna kan identifiera de bakomliggande orsakerna till polariseringen i sociala medier. De mest uppskattade sätten att minska polariseringen är sådana där olika kristna samfund har mycket att bidra med, säger Turja.

Ekumeniska Rådet i Finland är en samarbetsorganisation för kyrkor och kristna samfund som grundades år 1917. Dess uppgift är att främja kristen enhet, dialog och samarbete över samfundsgränserna. Ekumeniska Rådet har 11 medlemskyrkor, 5 observatörsmedlemmar och 27 samarbetsorganisationer.

Ekumeniska ansvarsveckan uppmärksammas den 18–25 oktober under temat Se människan. Kampanjen behandlar polarisering, söker sätt att minska den och uppmuntrar människor att möta varandra även när åsikterna går isär och att bygga broar mellan olika människor och grupper.

KOMMENTARER FRÅN OLIKA KYRKOLEDARE OM UNDERSÖKNINGEN

Ärkebiskop Tapio Luoma, Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland:

”Undersökningen lyfter fram kyrkornas betydelse som aktörer som kan minska samhällelig polarisering. Att bygga fred och försoning hör till kristendomens väsen. Kyrkorna får inte acceptera att man med hänvisning till kristendomen och kristna värderingar sprider osämja och oro.”

Ärkebiskop Elia, Ortodoxa kyrkan i Finland (ordförande för Ekumeniska Rådet i Finland):

”Vi ser många extrema fenomen växa sig starkare omkring oss. Fattigdomen ökar, rasismen blir vanligare, samtalskulturen hårdnar, tonläget skärps och vi delar lätt in oss i läger. Kyrkorna har här en viktig uppgift som freds- och enhetsbyggare. Den ekumeniska ansvarsveckan som nu pågår uppmanar också kristna från alla kyrkor att möta varje människa med respekt och barmhärtighet och att vara en motkraft till polariseringen.”

Territorieledare för Frälsningsarmén i Finland och Estland, överstelöjtnant Saga Lippo (viceordförande för Ekumeniska Rådet i Finland):

”Det är uppmuntrande att se att en stor del av finländarna fortfarande har förtroende för att kyrkorna har en viktig uppgift i samhället och att de också kan fullgöra den. Resultaten påminner oss samtidigt om att kyrkorna inte ska överge sitt grundläggande uppdrag utan snarare tydliggöra det ytterligare. Vi behöver särskilt uppmärksamma hur vi förmedlar det viktiga budskap som anförtrotts oss om en kärleksfull Gud.”

Biskop Raimo Goyarrola, Katolska stiftet i Helsingfors (viceordförande för Ekumeniska Rådet i Finland):

”Jag reser mycket i mitt arbete och upplever att polariseringen verkligen är ett utbrett, internationellt och allvarligt problem. Samtidigt ser jag att situationen är betydligt mer tillspetsad i många andra europeiska länder, och i jämförelse med dem är läget i Finland mycket bättre. Här är det i regel lugnt och människor lyssnar fortfarande på varandra, men det innebär förstås inte att fenomenet inte också är ett problem här. Vi kristna kan föregå med gott exempel genom att bemöta varandra med kärlek och respekt.”

Ledarna för Metodistkyrkan i Finland och Finlands svenska metodistkyrka (UMC), Soile Kasi och Sarah Tiainen:

”Undersökningens resultat utmanar kyrkorna att också granska sitt eget sätt att agera. Metodistkyrkans sociala principer påminner oss om att gemenskap inte förutsätter enighet i alla frågor. De uppmanar oss att lyssna till varandra, föra också svåra samtal och respektera varje människas värdighet även när vi är oense. Kyrkan ska vara en plats där broar byggs, inte där motsättningar fördjupas.”