Biskopen i Åbo Mari Leppänen vigdes till ämbetet i Åbo domkyrka på söndagen

Åbo ärkestifts nya biskop Mari Leppänen vigdes till ämbetet i Åbo domkyrka på söndagen 7.2.2021. Vigningen förrättades av ärkebiskop Tapio Luoma, som assisterades av biskoparna Kaisamari Hintikka, Simo Peura och Matti Repo.

De äldres nödrop

I sin predikan vid biskopsvigningen utgick Leppänen från Lukasevangeliet (Luk. 2:22-33). I den texten möts spädbarn och åldringar, oskuldsfullhet och vishet, resans början och resans slut. Leppänen talade om äldre människor och människors ensamhet, och om krav som Jesus har befriat oss människor ifrån.

 – En tillintetgörande ensamhet är inte självvald, utan påtvingad. I åldringshemmens och servicehusens rum hörs nödrop. Gud hör det, men gör vi det?

– Det finns många som bara ser ut på världen genom fönstret, som på en föreställning, som åskådare. Människor vars egna hem blivit fängelser och dörrögat ett avlägset fönster till verkligheten. Det finns människor som inte har någon. Människor som ingen ser i ögonen och framför allt ingen rör vid.

Mässan var också öppningsmässa för insamlingen Gemensamt Ansvar 2021. Många äldre har det svårt såväl ekonomiskt som socialt. Coronapandemin berör djupast dem vars liv från tidigare är skört. Med intäkterna från insamlingen Gemensamt Ansvar stöder man äldre människor med ekonomiska svårigheter, såväl i Finland som i världens krisområden.

Ingen längtan i världen är förgäves

I sin predikan talade Leppänen också om människornas längtan. Hon undrade om vi med våra självsäkra ord har skapat murar. Vi ser och känner igen längtan, men förmår vi svara på det sökande som möter oss på ett nytt och kanske främmande sätt.
– Mitt ibland oss finns människor som i sina inre rum söker och längtar mera än på länge. Hela skapelsen suckar med människan.

– Från domkyrkans mittgång öppnas dörrarna till staden. Vi sänds ut till världens alla byar. Ut med alla dem som bär på längtan av olika slag, nedtyngda och förbisedda. Sök alltså gemenskap med varandra. Ta i famn, på alla de sätt som är möjliga idag, uppmanade Leppänen.

I biskopskåpan finns historia, natursymbolik och återanvändning

Vid vigningen fick biskop Leppänen ta emot biskopsinsignierna; biskopskorset, biskopsstaven och mitran och kåpan. De liturgiska kläderna; biskopskåpan, -mitran och -stolan har designats av textilkonstnär Helena Vaari.

Kåpans namn är Siunattu maa (ung. Välsignad jord) och i detaljerna finns natursymbolik, den medeltida domkyrkans formspråk och ett återanvänt Kalevalasmycke med heliga Birgittas spänne. På kåpans rygg finns livets träd och vid kragen rönnens fyra årstider.

I biskopskåpans symbolik har man velat väva in stiftets långa historia. En inspiration var Heliga Birgitta (1303-1371); visionär, kyrklig förnyare och grundare av en andlig orden. Birgittas inflytande syns i Finland genom birgittinerklostret i Nådendal där också den finländska hantverkarkonsten slog ut i blom. Den nya biskopskåpan som Vaari har designat är en del av samma arv.

Biskopskåpan och mitran har sytts av artenom, hantverkarmästare Tytti Helles.

Predikan i sin helhet (på finska) finns som bilaga nedan.

Fotografier från mässan sätts ut i kyrkans bildbank på adressen kuvapankki.evl.fi under söndag eftermiddag. Det går också att kontakta Arja Pihl (arja.pihl@evl.fi) för att få bilder.
Fotograf är Timo Jakonen.

Intervjuförfrågningar och mera information:
biskopens specialmedarbetare Anna Hälli, tfn 050 5012 748, anna.halli@evl.fi

Bilagor:
piispanvihkimysmessun-saarna-7.2.2021-mari-leppanen.pdf