Ärkebiskop Tapio Luoma ber inför valåret de politiska beslutsfattarna att fästa uppmärksamhet vid hur talet om människovärdet omsätts i praktiken.

– Vi måste kunna förvänta oss att ett människovärdigt liv också i verkligheten kommer alla till del.

Den offentliga diskussionen om det finländska samhällets framtid blir livligare i takt med förberedelserna inför nästa vårs riksdagsval. Just nu dras riktlinjerna upp för de beslut som kommer att forma vårt samhälle i framtiden.

– När valåret närmar sig finns det skäl att uppmärksamma vad som sägs om samhällets framtid och vårt gemensamma ansvar, och hur det sägs. Samtalet om människovärdet behöver präglas av noggrannhet och konkretion, konstaterar ärkebiskopen i sitt inlägg.

Evangelisk-lutherska kyrkans ärkebiskop Tapio Luoma publicerade 23 september ett inlägg om människovärdet. Inlägget utgår från rapporten Ihmisarvobarometri 2026: Hyvää yhteiskuntaa etsimässä (Barometer om människovärdet 2026: På jakt efter ett gott samhälle), som publicerades denna vecka.

Barometer om människovärdet lyfter fram en brist på människovärde

Under den gångna veckan publicerade Diakonissanstalten en forskningsbaserad rapport om människovärdet. Enligt ärkebiskopen råder det bred enighet bland finländarna om att ett människovärdigt liv är viktigt för alla. Samtidigt finns det en gemensam erfarenhet av att ett människovärdigt liv ännu inte förverkligas för var och en i Finland. I barometern används uttrycket ”människovärdesunderskott” för att beskriva det här.

Politikerna har ett starkt mandat att försvara de svaga

Enligt ärkebiskopen visar barometern om människovärdet att finländarna önskar att staten även framöver ska ha en viktig roll som garant för människor i utsatta situationer. Detta ger de politiska beslutsfattarna, oberoende av partitillhörighet, ett starkt mandat att främja förutsättningarna för ett människovärdigt liv.

– Det vore önskvärt att de politiska partierna redogjorde för vilka konkreta åtgärder de avser att vidta för att främja de formuleringar som uppmuntrar till respekt för människovärdet i sina program, konstaterar ärkebiskopen.

Ärkebiskopen varnar också för att förknippa människovärdet med människors sociala eller samhälleliga ställning.

– Risken är att vi glömmer att ett människovärdigt liv borde vara möjligt för var och en.

De praktiska konsekvenserna som mått på kristen människosyn

I den offentliga debatten hänvisas det ibland till ett särskilt samband mellan människovärdet och den kristna människosynen. Enligt ärkebiskopen måste också sådana hänvisningar bedömas utifrån sina praktiska följder.

– Vi måste fråga oss vad och vems goda som främjas när man hänvisar till den kristna människosynen.

Ärkebiskopen påminner om att kyrkan under sin historia inte alltid har lyckats handla på ett sätt som respekterar människovärdet. Den kristna människosynen erbjuder ändå fortfarande en stark grund för jämlik behandling.

– Den kristna människosynen rymmer insikten om att människans förmåga att sträva efter det goda är begränsad. Människan har en benägenhet att söka sådant som hon själv uppfattar som fint och värdefullt. Den lutherska undervisningen svarar på detta genom att betona att blicken i stället bör riktas mot det som på den mänskliga värdeskalan framstår som obetydligt.

Att lyssna till de tysta rösterna är en gemensam uppgift

Enligt ärkebiskopen uppmanar den kristna traditionen oss att uppmärksamma de människor och perspektiv som lätt hamnar i skymundan i samhällsdebatten.

– Den här undervisningen manar oss att lyssna till de tystare rösterna i den offentliga debatten, och ibland också till det som inte alls sägs.

Han betonar att frågan om ett människovärdigt liv inte handlar om majoritetens, de starkastes eller de mest anseddas rättigheter, utan om allas rättigheter.

Ärkebiskop Luomas inlägg kan läsas på finska på ärkebiskopens webbplats under rubriken Yhdessä voimme vahvistaa ihmisarvoista elämää.

Mer information:
Meri-Anna Paloniemi, ärkebiskopens specialmedarbetare, tfn 040 141 6348