Alla artiklar

10.10.2020

Fadderkedjan

En äldre kvinna kramar om ett barn, de trycker nästipparna mot varandra.

Min gudmor är min mammas syster. När jag var liten besökte hon och hennes familj oss några gånger om året. Dessa besök var viktiga, en fläkt från en annan värld.

Presenterna var också betydelsefulla, liksom det bemötande vi fick från henne: vänlighet, intresse, lekfullhet som gjorde gott. Jag insåg också att min mamma mådde bättre varje gång hennes syster kom över och delade bördor med henne.

När jag började studera erbjöd min gudmor mig hemtrevliga kvällar: jag gick för att se hemlivet, tvätta mitt byk, leka med hennes barn, få “bemötande”. Hon var som en andra mor för mig.

Förenade av fadderskapet

Jag blev glad när hon bad mig vara fadder åt hennes yngsta dotter. Jag kom in i mitten av gudfaderkedjan. Jag var ung och var dålig på att hålla kontakt med min guddotter efter att jag flyttat några hundra kilometer bort.

Tiden gick. Min guddotter bildade en familj och fick en egen dotter. Jag blev lycklig när hon bad mig döpa hennes dotter.  Där stod vi efter dopet: min fadder, jag och min guddotter, tre kvinnor i olika åldrar, förenade av fadderskapet.

Vi faddrar har förmånen att be för alla våra nära och kära. Ibland gör vi det i hemlighet, ibland vet till och med kunniga “mål” att någon ber för dem varje dag. Guds välsignelse, vad den än innehåller olika dagar, omger oss och dem och …

Text: Helena

Tillbaka till toppen