Förhållandet mellan majoritetsreligionen och staten har olika karaktär i olika länder. I Norden där den lutherska kyrkan är majoritetskyrka har kyrka och stat historiskt sett haft ett nära förhållande.
Dagens Finland har ingen statskyrka. Statskyrkosystemet avskaffades 1870. Staten och kyrkan är separata instanser och kyrkan fattar självständigt beslut om sina egna angelägenheter.
Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland kan karakteriseras som en folkkyrka. En majoritet av finländarna är medlemmar i kyrkan och kyrkan sköter ett antal viktiga samhälleliga uppgifter. Den lutherska kyrkliga kulturen hänger nära samman med Finlands kultur och historia och syns i olika seder och traditioner.
Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland är självständig. Kyrkomötet som är kyrkans ”riksdag” och högsta beslutande organ fattar beslut om kyrkans angelägenheter. Kyrkans ställning och uppgift definieras i kyrkolagen. Kyrkomötet bereder ändringar i kyrkolagen som riksdagen antingen godkänner eller förkastar. Riksdagen kan inte göra ändringar i kyrkolagen.
Kyrkan är ett offentligrättsligt samfund som utför rättshandlingar, till exempel vigsel till äktenskap. När det gäller områden som upphandling och att tillsätta tjänster omfattas kyrkan av samma lagstiftning som kommuner och staten.
Samarbetet mellan kyrkan och staten syns till exempel i gudstjänsten som firas i samband med riksdagens öppnande och att statsmakten har en egen representant i kyrkomötet. En av ministrarna i regeringen ansvarar även för kyrkliga ärenden och framför statsmaktens hälsning till kyrkomötet.
Kyrkan hörs också i olika frågor, bland annat föreslagna lagändringar. Beroende på ärendet kan det vara kyrkostyrelsens ämbetskollegium, kyrkostyrelsens plenum eller kyrkomötet som ger utlåtande.
Församlingarna får också ersättning från staten för begravningsväsendet, kyrkbokföringen och vården av kulturhistoriskt värdefulla byggnader, men ersättningsbeloppet täcker inte alla kostnader.
Kyrkan har beskattningsrätt. Endast medlemmar betalar kyrkoskatt. Varje församlings kyrkofullmäktige bestämmer hur stor kyrkoskatten är. Skatteinkomsterna utgör ungefär 90 procent av församlingarnas resurser. Staten bär upp kyrkoskatten och kyrkan betalar ersättning för arbetsinsatsen.
Läs mer om kyrkans organisation och ställning i det finländska samhället.