Församlingsvalet: Unga ska själva få bestämma

Hej du som är ung: vill du att bara gamla människor ska bestämma i församlingen? Valet i november ger dig en chans att påverka. Fler unga än tidigare ställer upp som kandidater, och det finns en särskild valkompass för unga. I den här artikeln berättar tre unga vuxna varför det lönar sig att gå till valurnan och att påverka i kyrkan över lag.

Rösträtt i församlingsvalet har medlemmar i evangelisk-lutherska kyrkan som fyller 16 år senast på valdagen 15 november 2026. De förtroendevalda som utses i valet beslutar bland annat om vilka som anställs i din församling, vilken verksamhet som ordnas, hur pengarna används och vem som får hjälp.

De förtroendevalda har rösträtt i biskopsval, stiftsfullmäktigeval och i valet till kyrkomötet, där ombuden till kyrkans högsta beslutande organ utses.

Beslutsfattarna ska avspegla församlingens mångfald

– Vem vill du ska fatta beslut i frågor som gäller unga: 70-åringar eller 20-åringar?

Den frågan ställer 24-åriga Katariina Letti från Kyrkslätt till unga som ännu tvekar inför att engagera sig i församlingsvalet.

– Unga borde absolut rösta – och framför allt på unga kandidater, eftersom de säkert driver frågor som är viktiga för unga och känner till ungas verklighet. Inte vet ju jag heller vad 70-åringar vill ha av församlingen. Därför behövs människor i olika åldrar och med olika sätt att tänka bland beslutsfattarna.

Även om Letti ännu inte har varit ordinarie förtroendevald har hon redan hunnit arbeta aktivt för ungas sak i två olika församlingar.

– Jag är hemma från Raseborg, där jag var ordförande för de ungas påverkansgrupp. När jag flyttade till Kyrkslätt för ett par år sedan gick jag genast med i påverkansgruppen här också.

Dessutom representerar Letti Esbo stift i NAVI, påverkansgruppen för unga vuxna, som arbetar på riksplanet för att stärka ungas röst i kyrkans beslutsfattande.

– Vi har varit med på kyrkomötet och överallt där vi har blivit inbjudna. Genom NAVI var jag också med och ordnade årets upplaga av Nuorten tulevaisuusseminaari (ung. Ungas framtidsseminarium), som en av ordförandena för seminarieteamet, berättar Letti.

– I maj förde vi vidare hälsningar från seminariet till kyrkomötesombuden och det kändes verkligen som om de lyssnade på oss. Min uppgift var att peppa ungdomar i åldern 15–18 år och det var härligt att se hur entusiastiska de var över att få påverka i kyrkan.

Har beslutsfattarna koll på hur unga tänker?

Församlingsengagemanget passar smidigt in i Katariina Lettis fullspäckade liv. Hon studerar till en grundexamen inom mediebranschen och gör oavlönad praktik inom kommunikationen i finska församlingen i Kyrkslätt. Dessutom leder hon församlingens dagklubb som timanställd och håller på med cheerleading.

Letti bestämde sig också för att ställa upp i höstens församlingsval i Kyrkslätt.

– Jag var redan med på en lista, men för ett par månader sedan fick jag veta att det inte gick eftersom jag leder klubbar i församlingen och är där på praktik. Jag får alltså gör ett nytt försök om fyra år.

Letti blev inspirerad att ställa upp efter att ha fått delta i församlingsrådets möten som representant för de ungas påverkansgrupp.

– Jag märkte att de flesta där är ganska gamla. Ändå beslutar de också om frågor som gäller unga, trots att de inte nödvändigtvis har någon erfarenhet utöver den från sin egen ungdom. Och unga tänker verkligen inte längre på samma sätt som för 40 eller 50 år sedan, säger Letti.

– Som tur är har vi yttranderätt på mötena, så vi har kunnat påverka informellt. I framtiden vill jag också påverka som ordinarie medlem i rådet, men åtminstone lyckades jag få min pappa att ställa upp i Raseborg. Han driver ungas frågor riktigt bra.

Påverka genom att fråga och ifrågasätta

Som förtroendevald i församlingen skulle Letti utöver ungas ställning särskilt vilja lyfta fram jämlikhetsfrågor.

– Det är svårt att förstå varför vissa är så starkt emot en jämlik äktenskapssyn eller regnbågsmässor. Jag tycker att jämlikhet borde vara en självklarhet och en grundläggande mänsklig rättighet. Det känns som om församlingen saknar röster som överhuvudtaget lyfter fram de här frågorna. Det är svårt att marknadsföra församlingen som en plats som är öppen för alla om många av beslutsfattarna inte ser den så.

Letti vill också ifrågasätta församlingsrådets förändringsmotstånd: unga får höra att man alltid har gjort så här, men ingen förklarar varför saker inte kan förändras.

– Där har vi faktiskt förvånansvärt goda möjligheter att påverka i rådet också genom påverkansgruppen: kyrkoherden som är ordförande ber oss uttryckligen att fråga och ifrågasätta. Det är fint att kunna fråga medlemmarna varför de tänker på ett visst sätt eller driver en viss linje.

Letti uppmuntrar alla unga att modigt föra fram sina tankar i församlingen – också på andra sätt än genom att rösta.

– Om det är något man funderar över lönar det sig att berätta det till exempel för en anställd i församlingen eller en annan ung person som kan föra frågan vidare till rådet. Nästan alla församlingar har en påverkansgrupp för unga och det kan kännas lättare att närma sig den än församlingsrådet direkt.

Hitta enkelt en kandidat med hjälp av valkompasserna

I årets församlingsval finns det klart fler kandidater under 30 år än i det förra valet. Den uppåtgående trenden märks också i Kyrkslätt.

Katariina Letti tror att påverkansgrupperna för unga har sänkt tröskeln för unga att ställa upp som kandidater.

– När unga genom grupperna har fått en första inblick i beslutsfattandet har de börjat intressera sig för det. De har märkt att det inte är så skrämmande eller nervöst och att beslutsfattarna är helt vanliga människor. Dessutom har ungas kunskap om valet ökat väldigt mycket på fyra år.

Enligt Letti är det nu lätt att hitta en lämplig kandidat. I tillägg till den allmänna valkompassen finns en egen för unga som hon själv har varit med och arbetat fram i NAVI.

– Vår församlings påverkansgrupp för unga fick också vara med och påverka de lokala frågorna i valkompassen. Församlingens anställda frågade om det fanns något särskilt ämne som vi ville ha en fråga om. Jag såg just att vår fråga hade tagits med i valkompassen.

Letti tror att det ökade antalet unga kandidater i församlingsvalet också speglar det faktum att ungas vilja att påverka inom kyrkan hela tiden växer.

– Vi har till exempel snart val till påverkansgruppen för unga och det finns väldigt många kandidater. När vi startade gruppen i Kyrkslätt var vi bara tre medlemmar. Nu är vi åtta och nya strömmar in från alla håll.

Demokrati ingen självklarhet ens i kyrkan

19-åriga Kristian Halkosaari från Lempäälä förbereder sig att gå till valurnan i höst medan han tjänstgör vid Pansarbrigaden. Han uppmanar bestämt alla andra att också rösta i församlingsvalet.

– Demokrati är ingen självklarhet och det är fint att alla i kyrkan får rösta och föra fram sin åsikt, säger Halkosaari.

– Det är särskilt viktigt att unga röstar, så att också vår röst blir hörd. Om man inte hittar en lämplig ung kandidat kan man åtminstone välja någon som vill beakta unga i församlingen och främja deras möjligheter att påverka.

Halkosaari blev antagen till teologistudier i våras men ville först göra sin värnplikt. I hemförsamlingen har han förutom att vara aktiv i påverkansgruppen för unga bland annat skött videofilmande vid församlingens Majatalo-kvällar och varit kyrkvärd.

– I en del stift – som hos oss i Tammerfors – valdes unga representanter till stiftsfullmäktige. Jag har varit ersättare där vid några möten. Det var intressant att se hur möten och påverkansarbete på stiftsnivå faktiskt går till. Det gav perspektiv och en bredare syn på påverkansarbete i ett större sammanhang.

Halkosaari skulle definitivt ha ställt upp i höstens församlingsval om situationen hade varit en annan. Dels skulle värnplikten göra det svårt, dels planerar han att flytta till Joensuu för att studera nästa höst. Kandidaturen får därför vänta på ett lämpligare tillfälle.

Unga drivs av viljan att främja sina värderingar

Vad ligger bakom ungas ökade intresse för att ställa upp i församlingsvalet?

– Det har talats mycket om att ungas intresse för kristendomen och religion har ökat. Kanske har det ökat deras iver att få vara med och påverka i församlingen, gissar Halkosaari.

– Många vill säkert också arbeta för sina egna värderingar eftersom det nu finns ganska många olika åsikter inom kyrkan. Dessutom har det varit flera evenemang, till exempel Nuorten tulevaisuusseminaari, där man uppmuntrat alla myndiga att ställa upp som kandidater.

Halkosaari vill inspirera unga att påverka i kyrkan också på andra sätt. Det är synd om man enbart värnar om andra generationers intressen – eller om ungas frågor alltid bara beaktas ur äldre människors perspektiv.

Hans erfarenhet är att det ofta tar tid innan unga blir aktiva. Många kommer med i församlingens verksamhet efter skriftskolan och möter då en värld som kan vara helt ny för dem.

– Unga söker först sin egen plats och det viktigaste för dem är att höra till gemenskapen och få vara i en mottagarroll. Men när de har varit med i ett par år vaknar hos många viljan att själva börja påverka saker.

Märks ungas ökade intresse för religion också inom armén?

– Jag vet inte hurdant gäng det varit här tidigare. Själv är jag beväringspräst och ordnar kyrklig verksamhet, och den lockar nog en del deltagare. Det är verkligen viktigt att de som är intresserade av kristendomen hittar sin plats också här.

Unga ska ta vara på det församlingen erbjuder

Amelia Viljamaa, 19, studerar till socionom vid Turun ammattikorkeakoulu men röstar i sin hemförsamling i Salo.

– Unga borde rösta i höstens val framför allt eftersom församlingen är en så omfattande helhet. Den kan erbjuda unga många olika typer av möjligheter. Därför behöver vi unga som fattar beslut, så att ungdomsarbetet får mer resurser och vi själva får chansen att påverka verksamheten.

Viljamaa är med i påverkansgruppen för unga, där hon bland annat har fått bidra till församlingens marknadsföring. Förra våren startade gruppen till exempel ett aktivt TikTok-konto som har hjälpt dem att nå fler unga än tidigare.

– Några gånger har jag också representerat påverkansgruppen vid olika möten i församlingen. Det har varit roligt att få se hur besluten fattas. Utanför församlingen är jag med och ordnar nästa års Nuorten tulevaisuusseminaari.

Viljamaa övervägde också att ställa upp i församlingsvalet. Det nuvarande livsskedet med studiestart och flytt är ändå så hektiskt att hon bestämde sig för att skjuta kandidaturen på framtiden.

– Som beslutsfattare skulle jag åtminstone vilja påverka jämlikheten. Alla borde få vara sig själva och känna sig accepterade i församlingen, och vi borde försöka lyfta fram jämlikhetsprincipen bättre. Dessutom skulle jag som aktiv scout vilja främja scoutverksamheten.

En stark vilja att skapa en bättre framtid

Viljamaa har ännu inte slutgiltigt bestämt vem hon ska rösta på. Valkompassen har varit till god hjälp när hon har sållat bland kandidaterna.

– En del av frågorna var ganska svåra, särskilt när ämnena var lite mer obekanta för mig. Å andra sidan är det bara bra, för då måste man verkligen fundera igenom sina åsikter. Jag har ännu inte testat valkompassen för unga.

Också Viljamaa har märkt att ungas motivation att ställa upp i församlingsvalet har ökat. Hon har själv åtminstone ett par bekanta bland de unga kandidaterna.

– Även om det är fint att fler unga vuxna har ställt upp i valet så borde också de som är yngre än så få större inflytande och fler möjligheter att själva planera verksamheten. Man borde också göra det lätt för dem att uttrycka sina åsikter.

Viljamaas påverkansgrupp planerar hela tiden olika sätt för unga att berätta vad som intresserar dem i församlingens verksamhet och komma med nya idéer.

– I vår församling finns faktiskt förvånansvärt många aktiva unga. Jag kom igår hem från ett ungdomsläger där vi var över 40 unga. Många av dem var helt nya.

Viljamaa tror att unga har blivit mer aktiva i församlingen, till den grad att de ställer upp i val, eftersom de drivs av ett behov av förändring.

– Vi vill få våra röster hörda och påverka för en bättre framtid. Jag tror att det pushar unga att söka sig till förtroendeuppdrag och förhoppningsvis också att rösta på andra unga.

Text: Sinimaaria Kangas
Bild: Ungdomarnas egna bilder och Sinimaaria Kangas

Artikeln är en översättning av Seurakuntavaalit: Nuoret päättämään omasta puolestaan – Evl.fi