Guds kärlek och nåd är det centrala innehållet i den kristna tron. Kärlek är inte en egenskap som stundvis uppträder hos Gud utan Gud är kärleken (1 Joh 4:16).
Den kristna tron bekänner att personerna i den treenige Guden älskar varandra. Gud är full av kärlek. Fadern och Sonen och den heliga Anden är den odelbara kärlekens treenighet.
Guds kärlek är inte bara Guds interna kärlek utan den treenige Gudens kärlek flödar ut och riktar sig mot den syndiga mänskligheten: “Detta är kärleken: inte att vi har älskat Gud utan att han har älskat oss och sänt sin son som försoningsoffer för våra synder.” (1 Joh 4:10).
Jesus ställde hårdare krav på kärleken än någon annan av mänsklighetens vishetslärare. Jesus befallning i Bergspredikan om att älska sina fiender och be för dem som förföljer en avvek såväl från den judiska befallningen om att älska sin nästa som från den hedniska kärleken till sina vänner (Matt 5:43–48).
Också många av Jesus liknelser beskriver Guds kärlek, till exempel berättelserna om den förlorade sonen och det förlorade fåret. Korset är tecknet på Guds offrande kärlek. Det berättar om hur långt Gud är beredd att gå i sin kärlek till de fallna människorna.
Också sakramenten anses vara ett uttryck för Guds kärlek. Genom dem förmedlar Gud sin nåd, som är en djup, frälsande och helande kärlek.