Kakor (cookies)
Kakor (cookies)Öppna länk i ny flik
Religionsfrihet
Under de senaste åren har det förts två större offentliga diskussioner som tangerat religionsfriheten.
Domstolsbehandling av texter som hänvisar till bibeln
De åtal som väckts mot riksdagsledamot Päivi Räsänen och Lutherstiftelsens Juhani Pohjola för hets mot folkgrupp gick vidare till domstolsbehandling i januari 2022. Åtalen gäller de skrivelser som de publicerat och som misstänks skymfa homosexuella. Räsänen och Pohjola har hänvisat till religionsfriheten och sin rätt att citera Bibeln.
Ärkebiskop Tapio Luoma har konstaterat att religionsfrihet är en grundläggande mänsklig rättighet.
”Det är klart att vår kyrka står bakom en positiv tolkning av religionsfriheten. Då man granskar olika friheter i ett demokratiskt samhälle ställs de mot varandra. Man blir tvungen att granska på vilket sätt de förhåller sig till varandra”, konstaterar ärkebiskopen.
”Ingen får hotas, förtalas eller skymfas i skuggan av religionen eller för sin religion. Samhället och myndigheterna ska skydda människor från hat, förföljelse och diskriminering.”
”I en rättsstat är det rättsväsendets uppgift att utreda brottsmisstankar. Också i det här fallet litar jag på rättsväsendet”, konstaterar ärkebiskop Luoma.
Biskoparna i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland har hösten 2021 publicerat ett biskopsbrev om Bibeln där de betonar att Bibeln ska tolkas ansvarsfullt.
Julkyrka och julfest i kyrkan
Skolor kan fortsättningsvis ordna sina avslutningsfester i kyrkor. Riksdagens grundlagsutskott anser i sitt betänkande 16/2021 (på finska) att utrymmet i sig inte gör festen religiös och att användningen av en kyrka eller ett annat religiöst utrymme inte går emot grundlagen. Där det finns behov av festutrymmen kan församlingarnas och skolornas goda samarbete alltså fortsätta.
Riksdagens grundlagsutskott tog ställning i frågan eftersom riksdagens biträdande justitieombudsman Pasi Pölönen 2019 ansett det problematiskt att festen ordnades i en kyrka. Fallet föranledde livlig samhällelig diskussion under vilken de lutherska biskoparna publicerade ett ställningstagande där de önskade att grundlagsutskottet skulle klargöra om skolornas gemensamma fester kan ordnas i kyrkor.
Utöver sitt positiva beslut betonar grundlagsutskottet att användningen av kyrkan eller annat religiöst utrymme för med sig vissa spänningar kring religionsfrihet, jämlikhet och den offentliga maktutövningens neutralitet då de används för skolans gemensamma fester. Vad gäller festprogrammet behöver man säkerställa att elevernas religions- och samvetsfrihet blir likvärdigt tryggad.
Utöver avslutningsfester kan skolorna i kyrkan ordna skolgudstjänster, såsom julkyrkor eller andra gudstjänster som hör ihop med någon kyrklig helgdag. I motsats till avslutningsfesterna är skolgudstjänsterna religiösa samlingar som skolan behöver informera om på förhand och deltagandet i dem är frivilligt.
Det som avgör är innehållet i samlingen. För det ändamålet har kyrkan tydliga spelregler. De budskap som finns listade här belyser kyrkans syn på saken.
- Kyrkans och församlingarnas lokaler är förutom till för gudstjänstbruk också till för annan passande verksamhet. Kyrkorna har traditionellt varit tillgängliga för lokala publika tillfällen och evenemang. Då kyrkan används för till exempel konserter är det kyrkoherde och kyrkorådet som enligt lagen besluter om användningen av kyrkorummet.
- Utgångspunkten i samarbete med skolorna har också varit att lokalen i sig inte gör tillfället religiöst, utan det är innehållet som gör det.
- Julkyrka och en julfest som ordnas i kyrkan är två olika saker och de ska inte blandas ihop. Julfesten är en gemensam fest för alla elever, den ingår i undervisningen och festens innehåll kan inte vara samma sak som en julkyrka. Julfesten hör till undervisningen och det är alltid skolan som ansvarar för innehållet i den.
- Församlingarna ordnar gärna julkyrka i samarbete med skolan. Det är frivilligt att delta i julkyrkan och det är vårdnadshavaren som besluter om deltagande. Skolan tar hand om tillåtelse att delta och sköter kontakten till föräldrarna. Samarbetet är lång positiv tradition som förverkligar såväl barns och ungas delaktighet som en positiv religionsfrihet.
- Undervisningsstyrelsen och kyrkan har tillsammans utarbetat tydliga modeller för samarbetet mellan skolan och församlingen (de så kallade samarbetskorgarna). Enligt dem är festtraditioner som anknyter till religion en del av det finländska kulturarvet. Det är skolan som ordnar de traditionella festerna. Församlingens representant kan vara inbjuden som gäst eller sakkunnig. Festen kan innehålla till exempel en psalm, julevangeliet eller en jultablå. Enligt grundlagsutskottet är detta inte religionsutövande utan en del av den finska traditionen.
- Som kyrka vill vi verka öppet i relation till samhället. Vi vill erbjuda våra lokaler för allmänt bruk. Vår utgångspunkt är att kyrkorummet passar som festlokal för alla elever om man respekterar jämlikhet, beaktar mångfalden av religioner, mångkultur och att kyrkorummet är heligt. En avgörande faktor är festens innehåll.
Mera information: Helena Salenius, sakkunnig inom skolsamverkan, tfn 050 434 3192.
Tidigare sakkunnig Maria Björkgren-Vikströms blogginlägg