Religionsfrihet

I november 2019 har det förts två breda diskussioner som tangerat religionsfriheten. På den här sidan samlar vi kyrkans budskap i diskussionen och aktuella inlägg.

Julkyrkan och julfest i kyrkan

Biträdande justitieombudsmannen har gett ett avgörande (på finska) i ett klagomål om bland annat skolans religiösa fester. Väsentligt för avgörandet tycks vara innehållet i det tillfälle som ordnades. För kyrkans del finns tydliga spelregler och avgörandet tycks inte tillföra något nytt.

Frågan om användningen av kyrkorummet har väckt diskussion. Är en fest med samma innehåll något annat om den hålls i skolan än om den hålls i kyrkan? I sitt avgörande hänvisar biträdande justitieombudsmannen till tidigare avgöranden av Regionförvaltningsverket i Västra och Inre Finland, justitieombudsmannen och justitiekanslern. De budskap som finns listade här belyser kyrkans syn på saken.

1. Kyrkans och församlingarnas lokaler är förutom till för gudstjänstbruk också till för annan passande verksamhet. Kyrkorna har traditionellt varit tillgängliga för lokala publika tillfällen och evenemang. Då kyrkan används för till exempel konserter är det kyrkoherde och kyrkorådet som enligt lagen besluter om användningen av kyrkorummet.
2. Utgångspunkten i samarbete med skolorna har också varit att lokalen i sig inte gör tillfället religiöst, utan det är innehållet som gör det.
3. Julkyrka och en julfest som ordnas i kyrkan är två olika saker och de ska inte blandas ihop. Julfesten är en gemensam fest för alla elever, den ingår i undervisningen och festens innehåll kan inte vara samma sak som en julkyrka. Julfesten hör till undervisningen och det är alltid skolan som ansvarar för innehållet i den.
4. Församlingarna ordnar gärna julkyrka i samarbete med skolan. Det är frivilligt att delta i julkyrkan och det är vårdnadshavaren som besluter om deltagande. Skolan tar hand om tillåtelse att delta och sköter kontakten till föräldrarna. Samarbetet är lång positiv tradition som förverkligar såväl barns och ungas delaktighet som en positiv religionsfrihet.
5. Undervisningsstyrelsen och kyrkan har tillsammans utarbetat tydliga modeller för samarbetet mellan skolan och församlingen (de så kallade samarbetskorgarna). Enligt dem är festtraditioner som anknyter till religion en del av det finländska kulturarvet. Det är skolan som ordnar de traditionella festerna. Församlingens representant kan vara inbjuden som gäst eller sakkunnig. Festen kan innehålla till exempel en psalm, julevangeliet eller en jultablå. Enligt grundlagsutskottet är detta inte religionsutövande utan en del av den finska traditionen.
6. Som kyrka vill vi verka öppet i relation till samhället. Vi vill erbjuda våra lokaler för allmänt bruk. Vår utgångspunkt är att kyrkorummet passar som festlokal för alla elever om man respekterar jämlikhet, beaktar mångfalden av religioner, mångkultur och att kyrkorummet är heligt. En avgörande faktor är festens innehåll.

Mera information: Maria Björkgren-Vikström, sakkunnig inom kyrkan och skola, tfn 040 584 6873

Maria Björkgren-Vikströms blogginlägg
 

Förundersökning om text som hänvisar till bibeln

Riksåklagaren beslöt i november att inleda en förundersökning om Päivi Räsänens skrivelse från 2004 ”Mieheksi ja naiseksi hän heidät loi” (på svenska  Till man och kvinna skapade han dem).

Ärkebiskop Tapio Luoma konstaterar med anledning av diskussionen att religionsfrihet är en grundläggande mänsklig rättighet. 

”Det är klart att vår kyrka står bakom en positiv tolkning av religionsfriheten.”

Ärkebiskop Luoma anser att det är viktigt att vi diskuterar religionsfriheten.
”Då man granskar olika friheter i ett demokratiskt samhälle ställs de mot varandra. Man blir tvungen att granska på vilket sätt de förhåller sig till varandra”, konstaterar ärkebiskopen.

”Ingen får hotas, förtalas eller skymfas i skuggan av religionen eller för sin religion. Samhället och myndigheterna ska skydda människor från hat, förföljelse och diskriminering.”

”I en rättsstat är det rättsväsendets uppgift att utreda brottsmisstankar. Också i det här fallet litar jag på rättsväsendet”, konstaterar ärkebiskop Luoma.

Bland annat har biskoparna Teemu Laajasalo och Seppo Häkkinen också kommenterat saken på sociala medier.

I de finlandssvenska medierna har bland annat Svensk presstjänst rapporterat om förundersökningen av Räsänen.

En grupp kyrkomötesombud offentliggjorde ställningstagande

Sammanlagt 32 kyrkomötesombud skrev 7.11 ett gemensamt ställningstagande där de försvarar yttrande- och religionsfriheten. I sitt ställningstagande förundrade de sig över behandlingen av riksdagsledamot Päivi Räsänen: ” Ifall medborgarna inte kan ge uttryck för olika åsikter i frågor om etik och livsstil utan risk att anklagas för att göra sig skyldiga till lagbrott eller hatpropaganda, leder det till att den fria diskussion som hör till ett demokratiskt samhälle hämmas”, skriver kyrkomötesombuden.

Ställningstagandet har publicerats på svenska i bland annat Åbo Underrättelser.