Hösten 2022 fördes en mediedebatt om åskådningsfostran efter att ett daghem inte ordnat alternativt program till en påskvandring.Syftet med åskådningsfostran för barn i daghem och förskola är barnens kulturella kompetens och förmåga att uttrycka sig. Målet är att stöda en mångsidig kompetens att tänka och lära sig.
I småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen är åskådningsfostran en del av den helhetsbetonade, allmänbildande småbarnspedagogiken. Den stöder barnets identitetsutveckling och ger färdigheter att leva i ett pluralistiskt samhälle.
Småbarnspedagogiken bygger på den mångfald av kulturarv som tar form i samspelet mellan barn, vårdnadshavare och personal. Då barnen börjar i den småbarnspedagogiska verksamheten blir deras livsmiljö utanför hemmet större. Utöver det egna hemmets traditioner, vanor, värderingar och åskådningar möter barnen också andra sätt att tänka och handla.
Inom åskådningsfostran utnyttjar man närmiljöns möjligheter till samarbete och lärmiljöer, till exempel den lokala församlingens utrymmen.
Personalen i kommunens småbarnspedagogik fungerar som positiva modeller för barn i mötet mellan mångfalden av språk, kultur och åskådningar.
Personalens professionella, öppna och respektfulla inställning till olika familjer, olika språk i familjer, kulturer, övertygelser, religioner och traditioner skapar förutsättningar för ett gott fostransamarbete.
Personalen i småbarnspedagogiken har det pedagogiska ansvaret för planering, genomförande och utvärdering av åskådningsfostran. Konstruktiv dialog minskar fördomar och främjar utvecklingen av en lärande gemenskap.
Åskådningsfostran är en del av ledarskapet i småbarnspedagogiken, där språk, kulturer och åsikter är sammanflätade. Det handlar om upplevelser, reflektioner, utforskande, fester och besök, olika perspektiv, avvikande åsikter och respekt för varandra.
Läs mera i Utbildningsstyrelsens Grunderna för planen för småbarnspedagogik 2022.
Lagen om småbarnspedagogik styr småbarnspedagogiken. Enligt den är syftet med småbarnspedagogiken att ge färdigheter att förstå och respektera den allmänna kulturtraditionen samt vars och ens språkliga, kulturella, religiösa och livsåskådningsmässiga bakgrund (2 a § i lagen om småbarnspedagogik).
Dessa mål ska vara utgångspunkt också då man värnar om och utvecklar festtraditionerna. Med tanke på likabehandling av barn som representerar olika språkliga och kulturella grupper är det viktigt att dessa barn har möjlighet att bekanta sig med den finländska kulturen i samband med fester i verksamheten. Festerna kan ha religiösa inslag.
På samma sätt som inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen är sådana festtraditioner en del av den finländska kulturen. En fest som eventuellt inkluderar en enstaka psalm eller andlig sång gör inte att festen i den religiösa toleransens namn kan betraktas som ett evenemang där religion utövas (grundlagsutskottets betänkande 10/2002 rd och 2/2014 rd).
Kommunikationen med familjerna är viktig. Anordnaren av småbarnspedagogik ska i tillräckligt god tid informera om fester och andra evenemang där religiösa inslag eller religionsutövning ingår.
Vid behov kan man komma överens med vårdnadshavarna om individuella arrangemang för ett barn till exempel när vårdnadshavaren inte vill att barnet ska delta i hela programmet på en fest. Arrangemang såsom att barnet lämnar festlokalen för en del av tiden, ska genomföras finkänsligt och så att det väcker så lite uppmärksamhet som möjligt. När man kommer överens om arrangemangen ska barnets säkerhet beaktas.
Gemensamma evenemang och fester främjar sammanhållningen mellan elever och personal och stärker den gemensamma verksamhetskulturen. Enligt Grundlagsutskottets betänkande innebär inte grundlagen eller praxis vid Europadomstolen att skolans verksamhet inte alls får innehålla religiösa inslag. Enligt utskottet främjar inte heller ett långt drivet undvikande av traditioner med religiöst ursprung den religiösa toleransen.
Läs mer: Utbildningsstyrelsens anvisningar
Anordnare av småbarnspedagogik kan besluta om religiösa evenemang ska ingå i den småbarnspedagogiska verksamheten, såsom gudstjänster och religiösa morgonsamlingar och religiösa förrättningar, såsom matböner.
Religiösa evenemang och förrättningar är religionsutövning. Till religions- och samvetsfriheten hör enligt 11 § 2 mom. i grundlagen rätten att bekänna sig till och utöva en religion, rätten att ge uttryck för sin övertygelse och rätten att höra till eller inte höra till ett religiöst samfund.
Vid religiösa evenemang och förrättningar ska man i mån av möjlighet ordna alternativ och meningsfull verksamhet (grundlagsutskottet 2/2014 rd). Den alternativa verksamheten ska med undantag för det religiösa innehållet till sin natur och sina mål vara så lika som möjligt det evenemang i vars ställe verksamheten ordnas.
I den småbarnspedagogiska verksamheten ska man också se till att deltagandet eller icke-deltagandet i de religiösa evenemangen inte leder till att barnet stämplas eller till andra menliga följder för barnet. Det väsentliga är att vårdnadshavaren har en faktisk och genuin möjlighet att välja om barnet ska delta i evenemang och förrättningar som innehåller religiösa inslag.
Kyrkostyrelsen rekommenderar att församlingens och kommunens småbarnspedagoger tillsammans planerar religiösa evenemang och annan verksamhet i anslutning till åskådningsfostran så ofta som möjligt. Då evenemang genomförs är det bra att ta hänsyn till barn med olika bakgrund och deras familjer.
HS: Dagis ordnade inget alternativ till religiös påskvandring – betalar ersättning för diskriminering 1.11.2022