Läsförhör eller husförhör var ursprungligen samlingar som hölls för att kontrollera församlingsbornas kunskaper om den kristna tron.
Läsförhören utvecklades ur de skriftresor som prästerskapet företog på medeltiden. År 1686 skrev man in stadgar i kyrkolagen om att hålla husförhör. Föräldrarna, husbonden, tjänstefolket och de övriga som arbetade på gården samt barn i läskunnighetsålder skulle samlas i läskretsar.
Innan man införde läroplikt hade läsförhören en mycket betydelsefull folkbildande inverkan. Läsförhören hade en avgörande betydelse för människornas läskunnighet och kunskaper om den kristna tron. De var en del av kyrkans dopundervisning, den kristna fostran. Läsförhörens betydelse ersattes av den kommunala skolundervisningen och församlingarnas konfirmandarbete.
I viss mån har traditionen med läsförhör levt kvar, främst på landsbygden. Idag uppfyller de mer av en social funktion, som sammankomster för byborna.