Bibeltolkning är att förstå Bibelns texter utgående från en referensram av något slag. Var och en som läser Bibeln utövar bibeltolkning. Kulturell bakgrund, religiös inställning, bildningsnivå och den egna personligheten påverkar hur vi förstår Bibeln.
Det finns flera sätt att tolka Bibeln:
Inom den allegoriska tolkningen tolkas inte texten bokstavligt utan som en hänvisning till en annan, djupare betydelse. Till exempel uppfattas inte Höga visans kärleksbeskrivningar handla om sexualitet utan om relationen mellan Kristus och församlingen.
Den fundamentalistiska tolkningen grundar sig på läran om ordets inspiration: varje mening i Bibeln, från pärm till pärm, är gudomlig och därför är det uteslutet att det i Bibeln finns inre konflikter. Ett sådant tolkningssätt innebär bland annat att till exempel de skillnader som finns mellan Jesus ord och verksamhet i olika evangelier måste bortförklaras.
Enligt den frälsningshistoriska tolkningen går Guds frälsningshistoria som en röd tråd genom hela Bibeln. Enligt den beskriver Bibeln Guds verk för att rädda mänskligheten i historien.
Inom den lutherska bibeltolkningen strävar man efter att läsa och tolka Bibeln så att den – med Luthers ord – ”driver Kristus”. Det innebär ett kristocentriskt, ett Kristuscentrerat sätt att läsa. Guds egentliga uppenbarelse är den Gud, Kristus, som själv stått ansikte mot ansikte med världen. De gammaltestamentliga buden om att offra till Gud är inte tolkningsmässigt likvärdiga med Kristi dop- och missionsbefallning.