Påsken är kyrkoårets centrum och höjdpunkt, festernas fest. Vid påsken firar kyrkan Kristi uppståndelse från de döda. Ordet påsk kommer från grekiskans paskha och hebreiskans pesach, namnen på den judiska påsken som firas till minnet av befrielsen från slaveriet i Egypten. Det finska ordet pääsiäinen syftar på att man på påskdagen befrias från fastan. Påsken […]

Bön-, ånger- och fastedagar har firats av den kristna kyrkan genom hela dess historia. Från medeltiden framåt hände det också att de världsliga regeringarna bestämde om speciella böndagar till exempel på grund av nödår, naturkatastrofer eller liknande. Böndagspraxisen i den form den finns i dag anses ha uppstått i Sverige-Finland på 1600-talet, även om dagarnas […]

Redan på 200-talet firades trettondagen den sjätte januari. Då firades den som Jesus födelse- och dopfest. Festens gamla namn, epifania, betyder uppenbarelse, uppenbarelsen av Guds härlighet. Ännu idag kallas trettondagen ibland för den gamla julen. På 300-talet började man inom den västliga traditionen istället fira Jesus födelsefest den 25 december, som var den dag då […]

Innehållet i Kristi förklarings dag är berättelsen om när Jesus tog med sina lärjungar Petrus, Jakob och Johannes, upp på ett berg. Jesus förvandlades inför deras ögon så att han strålade som ljuset. Gamla testamentets profeter Mose och Elia uppenbarade sig för dem för att visa att Jesus var den Messias som utlovats i det […]

Stilla veckan är den vecka som föregår påsken. Under stilla veckan kommer den kristna kyrkan ihåg Jesus lidande. Varje dag i veckan samlas församlingen för att följa händelserna i Kristi lidandes historia eller passionshistorien. Att fira stilla veckan är en urgammal kristen tradition. I Jerusalem firades den redan på 300-talet. Inom kyrkan i väst utvecklades […]

Treenighetssöndagen eller den heliga Treenighetens söndag firas söndagen efter pingst. Den hör till pingstkretsen i kyrkoåret och inleder tiden efter pingsten. Under treenighetssöndagen betonas det mest centrala innehållet i kristen tro, Guds treenighet. Den kallas också trosbekännelsens dag.

Kristi himmelsfärdsdag är en av kyrkoårets helgdagar som hör till påsktiden. Då minns man Kristi himmelsfärd (Apg. 1:6-14). Dagen firas 40 dagar efter påsken. Himmelsfärden berättar om Kristi gudomlighet: Kristus är en av personerna i den treeniga Guden, samma väsen som Fadern. Då han hade utfört sitt verk steg han åter upp till den himmelska […]

Långfredagen är en av kyrkoårets mest betydelsefulla helgdagar. Den firas till minne av Jesus korsfästelse och död på Golgata. Långfredagens budskap förkunnar: Kristus har dött för vår skull och hans försoningsverk är fullbordat. Långfredagen firas på den fredag som infaller före påskdagen. I början firades Kristi död och uppståndelse som en fest, påsken. Stilla veckans […]

Epifania är grekiska och betyder (synlig) uppenbarelse. Epifania är den gamla beteckningen för trettondagen och hänvisar till den tid då man på trettondagen firade Jesus födelse – uppenbarelsen av Guds härlighet. Nuförtiden handlar trettondagen eller epifania om de tre vise männen eller österländska stjärntydarna som förde gåvor (guld, rökelse och myrra) till den nyfödda Jesus […]