Långfredagen är en av kyrkoårets mest betydelsefulla helgdagar. Den firas till minne av Jesus korsfästelse och död på Golgata. Långfredagens budskap förkunnar: Kristus har dött för vår skull och hans försoningsverk är fullbordat. Långfredagen firas på den fredag som infaller före påskdagen.
I början firades Kristi död och uppståndelse som en fest, påsken. Stilla veckans fredag har dock varit fastedag åtminstone från och med 200-talet. Traditionen fira långfredagen till minne av Kristi dödsdag har påträffats sedan 300-talet. Antagligen har traditionen uppstått i Jerusalem.
Långfredagens gudstjänst skiljer sig tydligt från andra helgers gudstjänster. Man firar inte högmässa. Predikogudstjänsten präglas av att man uppehåller sig vid korset och uppmanar: Se på korset där världens Frälsare är korsfäst. Kyrkklockorna, och vanligtvis också kyrkorgeln, tystnar.
Långfredagens, och den därpå följande lördagens, liturgiska färg är svart. Altaret är avklätt. Ljus används inte, med undantag för det Kristusljus som hör till gudstjänstens symbolik. Som blommor på altaret används ofta fem röda rosor för att symbolisera Jesus fem sår. På altaret har man också ofta en törnekrona.
Långfredagen är en del av korsets och uppståndelsens påsk. Långfredagsfirandet inleds med skärtorsdagsmässan och sträcker sig till påskdagens kväll (så kallade triduum sacrum, de tre heliga dagarna). På långfredagen kan man även fira minnet av Kristi dödsstund och långfredagens kvällsgudstjänst som ägnas åt Jesus begravning.
Benämningen långfredag i olika former används enbart i de nordiska länderna. Tidigare användes långfredag (Long Friday) också bland anglosaxer.
Festens tyskspråkiga namn är Karfreitag och tar fasta på långfredagens sorg. Prefixet Kar- betyder sorg i gammal tyska. Vid sidan av sorgen hör också tacksamheten till långfredagen eftersom Kristus med sin död försonade människornas synder.
Engelsmännen och holländarna kallar dagen för den goda fredagen (Good Friday, Goede Vrijdag). De ortodoxa talar om den stora fredagen, likaså esterna (Suur Reede). I de romanska språken talar man om den heliga fredagen (till exempel franskans vendredi saint och spanskans viernes santo).
Läs mera om stilla veckan och påsken
Långfredagen i kyrkoårskalendern