19.4.2023 Informationsverksamhet i kyrkan, kommunikation Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland och dess församlingar är offentligt-rättsliga samfund. I egenskap av offentliga samfund måste församlingarna iaktta öppenhet och följa offentlighetsprincipen och aktivt ge ut information. Offentligheten hör till församlingens väsen som andligt samfund. Det finns bestämmelser som anknyter till informationsverksamheten i kyrkolagen, kyrkoordningen och offentlighetslagen. Enligt kyrkoordningens måste församlingarna på ett lämpligt sätt […]
19.4.2023 Prosteri Stiften är indelade i prosterier som omfattar fem till tio församlingar. Domkapitlet besluter om indelningen i prosterier. Prosteriets kontraktsprost väljs för sex år i taget av kyrkoherdarna i prosteriets församlingar. Kontraktsprosten bistår biskopen och domkapitlet i den kyrkliga administrationen av prosteriet. I de flesta prosterier har det uppstått samarbete mellan församlingarna i prosteriet som till […]
19.4.2023 Biskopsmötet Biskopsmötet besluter om frågor som rör kyrkans tro, förkunnelse och arbete, men också ärenden som rör stiftens förvaltning och skötsel. Biskopsmötet gör framställningar och ger utlåtanden till kyrkomötet och kyrkostyrelsen. Medlemmar i biskopsmötet är kyrkans tio biskopar och fältbiskopen. Biskopsmötet sammankallas av ärkebiskopen som är ordförande för mötet. Biskopsmötet sammanträder vanligtvis sex gånger i året.
19.4.2023 Kyrkans Utlandshjälp Kyrkans Utlandshjälp (KUH) är Finlands evangelisk-lutherska kyrkas och de lokala församlingarnas internationella biståndsorganisation. Kyrkans Utlandshjälp arbetar via ett internationellt nätverk och utför långsiktigt utvecklingsbiståndsarbete, katastrofarbete, mellankyrkligt samarbete samt människorätts- och fredsarbete bland världens fattigaste människor utan att beakta etnisk bakgrund, religion eller nationalitet. I Finland genomför KUH påverkningskampanjer och stöder församlingarnas globala fostran. Kyrkan Utlandshjälp […]
19.4.2023 Kyrkliga böcker De kyrkliga böckerna godkänns av kyrkomötet. De är Bibeln, katekesen, psalmboken, kyrkohandboken och de mässmelodier som hör till kyrkohandboken. Enligt kyrkolagen ska de kyrkliga böckerna vara i enlighet med kyrkans bekännelse. Mikael Agricola gav ut det första Nya testamentet på finska år 1548 och hela Bibeln utkom första gången på finska 1642. Den nuvarande översättningen […]
19.4.2023 Kyrkans centralfond Kyrkans centralfond är kyrkans gemensamma fond. Från den betalas kyrkans pensioner och understöd till mindre bemedlade församlingar. Medel från centralfonden täcker också utgifterna för kyrkans gemensamma verksamhet och förvaltning samt stiftens utgifter. Centralfondens inkomster består av de avgifter församlingarna betalar och avkastningen från dem. Kyrkostyrelsen fungerar som styrelse för centralfonden och dess budget godkänns av […]
19.4.2023 Medlemskap i kyrkan Det finns tre olika vägar till att bli medlem i Evangelisk–lutherska kyrkan i Finland: a) Genom dopet. Den som döps kan vara barn eller vuxen. b) De som tidigare blivit rätt döpta i ett annat kristet samfund kan bli medlemmar av Finlands evangelisk-lutherska kyrka genom att avlägga kyrkans bekännelse. De döps inte på nytt. c) […]
19.4.2023 Kvinnor i ämbetet som präster och biskopar, kvinnliga präster och biskopar Prästämbetet började öppnas för kvinnor i de flesta protestantiska kyrkor under slutet av 1900-talet. Den romersk-katolska kyrkan och den ortodoxa kyrkan begränsar fortsättningsvis prästämbetet till män. De kyrkor som fattat ett positivt beslut om att tillåta att kvinnor vigs till präster anser att det faktum att prästerna i urkyrkan enbart var män berodde på männens […]
19.4.2023 Bekännelsen Bekännelsen uttrycker en människas tro och livshållning. De första kristnas trosbekännelser var korta: ”Jesus är Herre”, ”Jesus är Kristus”, ”Herre Kristus”, ”Jesus är Guds son” (Luk. 9:20, Rom. 10:9, Fil. 2:11, 1 Joh. 4:15). Att bekänna sin tro betyder inte i första hand att säga ut vad man tror på utan att uttrycka sin tillit […]
19.4.2023 Kyrka och stat Den finländska lutherska kyrkans organisation och administration grundar sig på en tradition som sträcker sig ända till kristendomens början. På medeltiden var den katolska kyrkan en viktig samhällelig och politisk påverkare. Ända sedan medeltiden har kyrkan haft beskattningsrätt, rätt att äga jord och haft lagstadgade rättigheter och skyldigheter som ett offentligt-rättsligt samfund. Svenska kyrkan blev […]