19.4.2023 Korstecken Korstecknet är en symbol för de kristna och en trosbekännelse med vilken man välsignar antingen sig själv, andra människor eller föremål. Korstecknet påminner om Kristi kors. Tecknet är en välsignande bön och symbol som uttrycker delaktighet i Kristi försoningsverk och den förnyande kraft som utgår från detta. Förutom att korstecknet är en viktig del av […]
19.4.2023 Fasta Den kristna fastan är en strävan efter en enkel och reflekterande livsstil. Fasta kan man till exempel genom att avstå från vissa maträtter (t.ex. kött) eller från nöjen och lyxvaror. Det viktigaste i fastan är att koncentrera sig på att älska Gud och sin medmänniska genom återhållsamhet. Att fasta är att öva sig i tro […]
19.4.2023 Pax Ordet pax kommer från latinet och betyder fred eller frid. I mässan betyder ordet den fridshälsning som liturgen och församlingen utväxlar före nattvardsfirandet. Efter växelhälsningen kan också församlingsmedlemmarna önska varandra Guds frid.
19.4.2023 Spiritualitet Spiritualitet betyder andlighet och andligt liv. Termen kommer från det latinska ordet spiritualis (= andlig). Spiritualitet är andligt liv där tron utövas praktiskt, speciellt tillsammans med andra kristna. Till det andliga livet hör bland annat att delta i mässan, stillhet och meditation, gemenskap med andra troende, andaktsstunder, andlig sång, retreat, bibelläsning och bön. Spiritualiteten betonar […]
19.4.2023 Kyrkoåret Kyrkoåret är kyrkans sätt att dela in året. Kyrkoåret strukturerar kyrkans gudstjänstliv och följer de viktigaste händelserna i frälsningshistorien. Kyrkans år börjar vid advent och slutar med domsöndagen. Kyrkoåret och dess helger har formats under en lång tidsperiod. Vissa helger (till exempel påsken) har anknytning till den judiska helgtraditionen på Gamla testamentets tid. Under kyrkoårets […]
19.4.2023 Riksdagsgudstjänst Republikens president, regeringen och riksdagsledamöterna samlas vid riksdagens inledning och avslutning till gudstjänst i Helsingfors domkyrka. Riksdagsgudstjänsten är alltid en predikogudstjänst, inte en högmässa (nattvardsgudstjänst). Riksdagsgudstjänsten är ett uttryck för relationen mellan kyrkan och staten. Riksdagsgudstjänsten var tidigare luthersk och började firas som ekumenisk gudstjänst på 1990-talet. Riksdagens fyra år långa valperiod är indelad i […]
19.4.2023 Liturg Liturg är den präst som leder gudstjänsten, särskilt högmässan. Ofta predikar liturgen också. Då liturgen leder högmässan är hen utöver alba och stola också iklädd mässhake.
19.4.2023 Smörjelse med olja Att smörja sjuka med olja är en gammal kyrklig tradition vars rötter sträcker sig ända till Bibeln (Jak. 5:14-15) och urkyrkans liv. Smörjelse kommer ifråga framförallt när en person inte längre förmår att ta emot den heliga nattvarden. Handbok för kyrkliga förrättningar innehåller ett formulär för hur man firar andaktsstund vid den döendes sida. Enligt […]
19.4.2023 Intinktion Intinktion (lat. doppande) betyder att man vid nattvardsfirandet doppar brödet i vinbägaren (kalken) och tar emot både bröd och vin samtidigt. Det finns texter från 600-talet som hänvisar till intinktion men denna praxis blev allmän i kyrkan i väst först under mitten av medeltiden.
19.4.2023 Oblat Oblat är ett nattvardsbröd. Ordet oblat härleds från det latinska ordet oblatum som betyder framburen. Under fornkyrkans tid var det tradition att folket bar fram sina gåvor till altaret i samband med nattvardsfirandet. Till altaret bars också bröd och vin, av vilket en del avskildes för att välsignas och delas ut som nattvardsmåltid.