Dagens bön

Dagens bön kallades tidigare kollektbön. Benämningen kollektbön kommer från det latinska ordet collecta och collectio som betyder samling. Collecta är en gammal beteckning för de böner i liturgin som ”samlar” ihop en längre bön. I gudstjänstformulären benämns collectan Dagens bön och den avslutar gudstjänstens inledningsdel. Dagens bön uttrycker helgdagens ämne i bönens form. En traditionell […]

Evangelium

Evangelium är ett av de mest centrala begreppen i Nya testamentet och betyder glatt budskap, glada nyheter (grekiska: eu-angelion). Det uttrycker med ett enda ord betydelsen av Jesus livsverk. Evangeliet innefattar hela Jesus livsverk, instiftandet av sakramenten, hans frälsande död och uppståndelse. I den lutherska teologin betyder evangelium också motsatsen till begreppet lag: lagen uttrycker […]

Anamnes

Anamnes är grekiska (anamnesis) och det betyder att man påminns om Guds frälsande gärningar, att man hänvisar till dem och att de blir närvarande i nuet. Anamnetisk bön är en väsentlig del av firandet av mässan. Till exempel i nattvardsbönen (den eukaristiska bönen) finns ett anamnetiskt avsnitt där man påminns om Guds goda gärningar.

Gloria

Gloria (latin) är en lovprisning som hör till högmässans inledande del och börjar med orden: Ära vare Gud i höjden (Gloria in excelsis Deo). Det handlar om änglarnas sång på julnatten (Luk 2:14). Gloria fogades redan tidigt till Laudamus-hymnen (Vi lovar dig, vi välsignar dig). Gloria hör till det så kallade ordinariet, de fasta delarna […]

Absolution

Absolution kommer från det latinska ordet absolvere, som betyder avlösa, frigöra. Ordet syftar på syndernas förlåtelse i samband med bikt. Makten att ge någon syndernas förlåtelse grundar sig på det löfte och det befullmäktigande som Kristus ger till apostlarna: “Ta emot helig ande. Om ni förlåter någon hans synder, så är de förlåtna” (Joh. 20:22-23). […]

Fastlag

Fastlagssöndagen avslutar förfastan. Med fastlagen avses tiden som mynnar ut i fastan. Många folkliga traditioner hör ihop med fastlagen, till exempel kälkåkning och fastlagsbullar. I många sydliga länder är fastlagen en tid för karneval innan fastan inleds. Ordet karneval kommer från latin (carne vale) och betyder “farväl till köttet”. Den egentliga fastetiden inleds på askonsdagen […]

Herrens välsignelse

Herrens välsignelse, också kallad den aronitiska välsignelsen (4 Mos 6:24–26), hörde på sin tid till den israeliska tempelgudstjänsten. Den kristna kyrkan tog inte i bruk Herrens välsignelse förrän Martin Luther införde den både i den latinska (Formula missae 1523) och i den tyska mässan (Deutsche Messe 1526). Inom den kristna traditionen har man lagt till […]

Trishagion

Trishagion (grek. tris-hagion = trefalt helig) kallas den litanieliknande förbön som finns i Gudstjänstboken på grund av dess inledningsord: “Helige Gud, Helige Starke Gud, Helige Odödlige Gud”. Trishagion är också en del av Improperierna (en sjungen bön) som hör till långfredagens predikogudstjänst. Även Sanctus-hymnen (Helig) kallas trishagion: Helig, helig, helig, Herre Gud Allsmäktig.

Konsekration

Konsekration (av lat. sacer = helig) betyder att välsigna eller helga nattvardselementen i samband med nattvardsbönen.

Vesper

Vesper (lat. vesper = afton) är aftonens tidebön, aftonbön. Det finns ett formulär för vesper i Gudstjänstboken.

Tillbaka till toppen