Benämningen högkyrklighet härstammar från riktningen High Church inom den anglikanska kyrkan. Den betonar kyrklig tradition, prästämbetet och sakramenten. I gudstjänstens utformning står riktningen nära den katolska kyrkan.

Högkyrkligheten föregick den så kallade nylutherdomen i Tyskland i mitten av 1800-talet. En egentlig högkyrklig sammanslutning formades i Tyskland år 1918. Högkyrkliga rörelser har uppstått i Sverige, Norge, Danmark och Förenta staterna samt i reformerad form i kyrkorna i Schweiz, Frankrike och Nederländerna.

Högkyrklighet och lågkyrklighet

Högkyrkligheten har fått lågkyrklighet som motsatspar. Termerna har spridits så att de avser kyrkliga riktningar också inom andra kyrkosamfund. Numera är båda termerna delvis föråldrade.

Tillbaka till toppen