Bikthemlighet

Bikthemligheten hör ihop med bikten där den som biktar sig bekänner sin synd och får avlösning av den som tar emot bikten. Det går att avlägga bikt för en präst, en annan anställd i kyrkan eller någon annan församlingsmedlem.

Bikthemligheten, det vill säga den absoluta tystnadsplikten som gäller det som kommit fram under bikt, förpliktar var och en som tagit emot bikt.

Enskild själavård och bikt hör till prästens speciella uppgifter. I kyrkolagen stadgas om prästernas bikthemlighet: ”En präst får inte röja det som anförtrotts honom eller henne vid enskild bikt eller annars vid själavård och inte heller röja den person som har anförtrott sig åt prästen.” (KL 5 kap. 9 § 1 mom.) Prästen får alltså inte ens avslöja vem som har biktat sig. Även om prästen skulle höras som vittne får hen inte avslöja det som någon har anförtrott vid bikt eller i en själavårdssituation.

Ifall en person under enskild bikt eller själavård avslöjar att ett sådant grovt brott som enligt allmän lag måste anges kommer att ske, ska prästen uppmana personen att ta kontakt med myndigheterna eller den som hotas av fara. Om personen inte går med på det ska prästen underrätta myndigheterna om ärendet utan att personen som biktat sig eller gått i själavård direkt eller indirekt avslöjas.