Alla artiklar

16.1.2024

Nytt år, nya möjligheter i arbetslivet och parförhållandet

Sprakande tomtebloss.

Nyårslöftena gäller ofta det egna välbefinnandet och faller snabbt i glömska. Kan ditt nyårslöfte gälla balansen mellan arbetslivet och parförhållandet?

I början av året är löftena alltid många. Vit och rökfri januari. Veganutmaning. Sockerstrejk. Nytt gymkort. Prylbanta. Jag köper inget som jag inte verkligen behöver. Mindre sociala medier, mera IRL. Klassiker-läsutmaning.

Alla är bra, men varför hör vi så sällan nyårslöften som gäller parrelationen?

Det vore uppfriskande att höra hur till exempel arbetsdrivna makar som är spända hemma beslutar att ta bättre hänsyn till varandra. I år tar jag inte ut min trötthet på min partner. Vi ordnar barnvakt och går på dejt en gång i månaden. Jag säger något trevligt till min partner en gång om dagen. Jag tjatar inte om det gamla vanliga, utan fokuserar på något annat. Vi börjar tala regelbundet om hur vi har det.

Ett arbete som du gillar och brinner för kan ändå belasta för mycket

Jag älskar mitt jobb, det är okej att jag är fast i det hela tiden. Jag behöver inte ta ledigt, jag orkar nog. En företagare har inte råd med semester.

För maken går jobbet först, alltid före mig och barnen. Jag är ensam, tar hand om allt i hemmet och familjen.

I parrelationsarbetet märker man tydligt att orken i arbetslivet har en stark koppling till att parförhållandet mår bra. Få erkänner eller ens förstår att ett arbete som man gillar och brinner för ändå kan belasta för mycket. Distans- och hybridarbete och företagarens avsaknad av arbetstid ger flexibilitet, självständighet och frihet, men kan på lång sikt vara slitsamt för hela familjen. Förhållandet mellan arbete och fritid blir otydligt för alla och ledigheten faller inte alltid in på bästa sätt för alla.

På plats men inte närvarande

I allmänhet väntar vi ivrigt på semestern, de där bättre dagarna då vi lovar att göra allt som vi inte hinner göra i vardagen. Det är ändå inte alltid lätt att gå på semester. Ofta läser vi e-postmeddelanden eller svarar på dem under semestern. Alla, oavsett hur energiska vi är, behöver semester: en tid helt utan ansvar för arbetet då vi kan tänka på annat. För många av oss lyckas det bäst genom ett platsbyte genast när vi får semester.

Vi glömmer ofta att det inte per automatik är samma sak att vara fysiskt på plats som att vara mentalt närvarande för familjen. Partnern och barnen märker tydligt att dina tankar är på annat håll och att du sneglar på mobilen. Också små stunder av genuin närvaro, verkliga möten, är viktiga för dina nära. Det är mycket sorligt om båda föräldrarna är så uttröttade av arbetet att barnen ofta upplevs som en belastning.

På dagarna jobbar vi och på kvällarna talar vi om jobbet med partnern

Arbetet tar sin plats också i samtalen mellan makarna på fritiden. Det är vanligt att man talar om arbetsfrågor tillsammans en lång stund på kvällarna. Arbetsfrågor är ofta ett lätt samtalsämne också för par med konflikter, eftersom det inte är partnerna själva som orsakar situationen, utan problemet ligger utanför parförhållandet.

Det är naturligtvis bra att dela saker. Det är ytterst viktigt för den som berättar att känna att partnern förstår och står på ens sida. För den som lyssnar är känslan av att vara behövd viktig. Känslan av att vara viktig och värdefull för den andra för makarna närmare varandra.

Ibland blir det inte helt rätt när man berättar för den andra om sina svårigheter på jobbet. Det kan ibland bli det en tävling om vem som har det svårast. Ibland lyssnar den andra visserligen, men har inte tillräcklig empati för partnerns trötthet och missnöje, utan börjar snabbt ifrågasätta hur partnern agerar. Ibland kommer förslagen till lösningar på problemet för snabbt. ”Gör något åt saken och sitt inte bara och klaga, eller lämna hela jobbet!” Partnern som vill analysera frågan i lugn och ro ur många synvinklar, upplever det naturligtvis som väl kraftfullt.

Det är förståeligt att man blir trött på att ”mangla” samma saker om och om igen. Kom dock ihåg att tröttheten är en liten del av den smärta som din partner känner kring stressen i arbetet. Vad kunde vara ett mer fruktbart sätt att hjälpa din partner än att föreslå snabba lösningar eller bara lida i tystnad?

Sätt en gräns på en halvtimme

Upplever ni att arbetet tar för stor plats hemma vid matbordet och i soffan? Då kan en överenskommelse om att avgränsa jobbsnacket till en halv timme kanske hjälpa. I en belastande situation kan man tala om jobbet i maximalt 30 minuter, men sedan går man över till annat. Man kan också avgränsa tiden så att man får beklaga sig över sin chef eller sina arbetskamrater i tio minuter, men sedan fundera på vad man själv kan göra i situationen, eftersom man inte kan ändra på andras beteende.

Den partner som får ta del av ärendet behöver lyssna som en empatisk kamrat i stället för att söka lösningar. Man behöver inte alltid säga något, utan ge partnern beröring och kanske en varm kram. Att ibland vara trötta tillsammans och fundera på uppiggande saker att göra är både klokt och skapar närhet. Är det kanske läge att se en film tillsammans eller gå ut och röra på sig tillsammans, och låta hushållssysslorna vänta?

I och med nya rutiner minskar antalet minuter som ägnas åt att tala om jobbfrågor och till sist kanske jobbet sammanfattas i en enda mening som ”i dag upplevde jag samma hopplösa känsla i situation x.” Då kan du fråga om partnern vill tala om det eller om ni ska göra något trevligt för att hen ska kunna bryta känslan.

Stanna upp och fundera över din egen balans mellan arbetslivet och det övriga livet

Det är bra för oss alla att fundera över vårt eget förhållande mellan arbetslivet och det övriga livet. Hur mycket vill jag att arbetet ska ta av min energi och dagliga tid? Har jag tillräckligt med tid för det som jag tycker är viktigt? Är mina ord om att ”familjen alltid går först” bara tomma ord? Syns det verkligen i hur jag använder min tid?

Vill jag leva så här också i fortsättningen? Är det här rätt jobb för mig? Kan arbetet på något sätt skötas så att det inte är lika betungande psykiskt? Om jag fortsätter så här, vad händer och hur mår jag om ett år? Hur mår mina nära?

Med önskan om en bättre balans mellan arbetslivet och parförhållandet 2024,

Nina Kauppinen, familjerådgivare, par- och familjepsykoterapeut och arbetshandledare.

Texten har tidigare publicerats i Hyvä kysymys-spalten.

Tillbaka till toppen