Församlingen kan ge samtalsstöd – så här fungerar det

Nöden aldrig går att jämföra eller mäta, säger Anders Lundström, präst i Vasa svenska församling. Församlingen erbjuder kostnadsfritt samtalsstöd åt alla.

Klienten behöver inte vara troende eller ens höra till kyrkan och det spelar ingen roll om man är studerande, pensionär eller ute i arbetslivet. En kris kan komma när som helst och då vill präster och diakoner finnas till hands.

Det går också att ta kontakt ifall man bara behöver få prata med någon om studier som för tillfället känns tuffa eller om man känner sig ensam. Samtalsstödet är ingen terapiform, men de anställda har tystnadsplikt och det förs varken register eller journaler över samtalen.

– I vårt jobb möter vi alla människors nöd, säger Anders Lundström, en av prästerna som gärna ställer upp som samtalspartner.

Enligt honom går nöden aldrig att jämföra eller mäta. Det kan gälla någon form av förlust – en relation som har spruckit, en skilsmässa eller ett husdjur som har dött. En kris som påverkar vardagen måste inte heller verka så dramatisk utåt sett. Man kanske har flyttat från en annan ort och känner sig vilsen innan man hittat nya sociala sammanhang.

Samtal i kyrkan, per telefon – eller på krogen

Bland de församlingsanställda som kan ge samtalsstöd finns bland annat diakoner med extra studier i själavård, auktoriserade handledare i psykisk första hjälp, utbildade sjukvårdare och certifierade handledare i sorgbearbetning.

Samtalen kan ske i kyrkans utrymmen, per telefon eller på någon annan plats.

– Som varför inte på krogen? säger Anders. Bara tröskeln känns låg för människor att ta kontakt – det är det viktigaste.

Han tror att många värjt sig för att kontakta kyrkan just för att tröskeln verkat alltför hög och på grund av fördomar om att det bara blir en massa snack om Gud.

– Visst kan jag fråga klienten om jag får be för saken vi pratat om eller om vi kan be för den tillsammans, säger Anders. Men överlag är jag försiktig med att tala om tro ifall klienten inte vill det själv. Jag undviker också religiösa uttryck, som “Gud välsigne dig”. Allt beror egentligen på hur våra samtal utvecklas.

Personligen räknar han ändå med Gud som en tredje part i samtalsrummet och för Anders betyder det bland annat att förlåtelsen alltid finns där. Och försoningen. Och att allt inte hänger på honom som präst och person utan att Gud finns med som ett stöd också för honom.

Regnbågspräst för jämlik kyrka

På församlingens webbplats presenterar Anders sig som en regnbågspräst som jobbar för en kyrka där alla ska behandlas jämlikt, oberoende av kön, etnisk bakgrund eller sexualitet.

– Då många ännu verkar ha uppfattningen om kyrkan som en instängd och konservativ institution är det bra att till exempel ungdomar får veta att det finns en öppenhet också för den här typen av frågor i samtalen utan att det ska bli snack om någon omvändelseterapi eller liknande, förklarar Anders. Jag vill också vara tydlig med att jag stöder samkönade äktenskap.

Klienterna har tagit kontakt både via e-post och telefon och när det gäller hur många träffarna blir finns ingen gräns. Ibland har det räckt med ett enda samtal och andra gånger har de blivit mera kontinuerliga och täta. Också när samtalen glider in på komplicerade ämnen gäller tystnadsplikten.

– Men eftersom jag varken är missbruksexpert eller psykolog brukar jag ta reda på andra instanser i samhället att tipsa om som komplement. Ibland är det viktigt att kunna ledsaga vidare till mera kompetenta personer inom vissa områden. Men det sker i så fall bara om klienten också vill det.

Också i mindre komplexa frågor försöker Anders hålla koll på om det finns kompletterande stöd på annat håll. Och om någon är ensam försöker han ta reda på vilken hjälp klienten kunde få – för hjälp finns alltid, både i kyrkan och ute i samhället.

– Och det är nästan det viktigaste, tycker han. Att ingen lämnas ensam, varken i svåra situationer eller ens överlag. Det är inte bra för någons psykiska hälsa att bara vara för sig själv. Eller att för den delen bli ensam kvar efter en extra svår upplevelse.

Text: Hanna Klingenberg
Foto: Johanna Backholm

Artikeln har ursprungligen publicerats i Vasa svenska församlings tidning Kyrknytt nummer 2/2023.