Kyrkostyrelsen gav utlåtande om besvär mot rivningen av kyrkan i Valkeakoski

Kyrkostyrelsens plenum beslöt vid sitt möte i oktober 2018 att fastställa ett beslut om att riva kyrkan i Valkeakoski och förkastade ett besvär mot rivningen av kyrkan. Efter beslutet har ett besvär anförts till Helsingfors förvaltningsdomstol. I besväret yrkar man på att kyrkostyrelsens beslut upphävs.

I det utlåtande som kyrkostyrelsen nu ger till förvaltningsdomstolen konstateras att det i motiveringarna till besväret inte klart förs fram sådana omständigheter som skulle ifrågasätta lagligheten i kyrkostyrelsens beslut. Kyrkostyrelsen föreslår i sitt utlåtande att besväret inte ska behandlas.

I utlåtandet konstateras också att ifall Helsingfors förvaltningsrätt behandlar besväret vill man anföra sådana viktiga omständigheter som hör samman med beslutets laglighet. De är till exempel riktigheten och tillräckligheten i de utredningar som fanns att tillgå, utlåtanden som begärts med anledning av besväret, motiveringarna i kyrkostyrelsens beslut och speciellt de presenterade fastighetsutgifterna, byggnadsskydd och vilka infallsvinklar som anförts i motståndet mot beslutet och hur de påverkar lagligheten i det beslut som besväret gäller. På basen av detta föreslår kyrkostyrelsen att besväret förkastas.

Mera information:
jurist Birgitta Hämäläinen, tfn 040 688 1527

Kyrkans centralfonds och Kyrkans pensionsfonds verksamhetsberättelser och bokslut godkändes

Kyrkostyrelsen godkände Kyrkans centralfonds och Kyrkans pensionsfonds verksamhetsberättelser och bokslut per 31.12.2018. Till Kyrkans centralfond hör kyrkans gemensamma verksamhet och Kyrkans servicecentral. Kyrkans pensionsfond avskildes från Kyrkans centralfond i början av 2016 i samband med förnyelsen av kyrkans centralförvaltning.

Kyrkans gemensamma verksamhet finansieras med intäkter från de grundavgifter församlingarna betalar till centralfonden. Kyrkomötet sänkte grundavgiften till 6,5 procent för 2018 och grundavgiften förblir densamma också under planeringsperiodens år 2019 och 2020. Genom sänkning av grundavgiften stöder man församlingsekonomiernas ekonomiska ställning och stärker församlingarnas verksamhetsförutsättningar.

Under 2018 redovisades sammanlagt 871 miljoner euro i kyrkoskatt. Det är 16 miljoner euro mindre än året innan (-1,8 %). Avkastningen från skatteintäkterna minskade i 239 församlingsekonomier och ökade i 39. Sexton församlingsekonomier höjde kyrkoskattesatsen för 2018. Kyrkans centralfonds underskott för räkenskapsperioden var 7,5 procent.

Kyrkans pensionsfonds marknadsvärde sjönk under 2018. I slutet av året uppgick marknadsvärdet till 1 480 miljoner euro (1 542 miljoner euro 2017).

Under 2018 betalade kyrkan sammanlagt 208,2 miljoner euro i pensioner. Antalet pensionstagare inom kyrkan ökade med 3,2 procent och mest ökade de som fick ålderspension. Däremot minskade antalet som fick sjukpension med en procentenhet.

Mera information: ecklesiastikrådet Leena Rantanen, tfn 050 5675 372

Den språkliga indelningen av församlingarna som förr

Enligt kyrkolagen ska kyrkostyrelsen vart femte år besluta om vilka församlingar som är svenskspråkiga, finskspråkiga respektive tvåspråkiga.

Enligt det beslut som kyrkostyrelsen fattade förblir den språkiga indelningen som förr och är i kraft 2019-2023.

Kyrkostyrelsen föreslår för kyrkomötet att bestämmelser om underställning slopas

Kyrkostyrelsen föreslår för kyrkomötet att kyrkolagen och kyrkoordningen ändras så att man avstår från ett helhetssystem med underställningsförfarande i kyrkans förvaltning. Det skulle innebära att beslutsmakten i frågor som rör församlingarnas och kyrkliga samfälligheters förvaltning och verksamhet i allt större utsträckning skulle fattas i församlingen eller samfälligheten. I samma förslag strävar man efter att bevara tillförlitligheten i upprätthållandet av kyrkans kulturarv.  

Målet med framställningen är att lätta på kyrkans förvaltning, förenkla beslutsfattandet och minska regelverket. Dessutom skulle förslaget klargöra myndigheternas roll och gränser för befogenheterna. Målet är också att betona församlingens självständighet och verksamhetsfrihet. Ett mål med att avveckla underställningsbestämmelserna är också att trygga tillförlitligheten i bevarandet av kulturarvet.

Kyrkomötet har inom ramen för framtidsarbetet gett kyrkostyrelsen i uppdrag att göra en framställning om detta. Kyrkans laggranskningskommitté ska ge utlåtande i frågan.

Mera information: ecklesiastikrådet Pirjo Pihlaja, tfn 050 553 6203

Kyrkans arbetsgrupp för mångkulturellt arbete

Kyrkans arbetsgrupp för mångkulturellt arbeteutsågs för perioden 27.2.2019–31.12.2021. Ordförande är koordinatorn för kyrkostyrelsens internationella arbete Vesa Häkkinen och medlemmar pastorn för det arabiska arbetet Ramez Ansara, forskardoktor Eveliina Lyytinen, projektanställda Minna Njumbe Njikang, författare av facklitteratur Pertti Rajala, stiftssekreterare Tomas Ray, sekreterare för internationellt arbete Minna Saarnivaara, projektchef Emmanuel Sibomana, diakoniarbetare-misisonsekreterare Pia Sahi Sousa och diakon Johanna Wennerström. Sakkunnig Ulla Siirto på Kyrkostyrelsen är med som tjänsteman.

Arbetsgruppens uppgift är att vara stödgrupp för kyrkans mångkulturella arbete, strategiskt planera arbetet och utveckla dess olika delområden och att genom påverkansarbete förbättra ställningen för de människor som kommer till Finland.

Mera information: sakkunnig Ulla Siirto, tfn 040 688 1440

Biskop Keskitalo leder kyrkans delegation för arbetet bland utlandsfinländare

Biskopen i Uleåborgs stift Jukka Keskitalo utnämndes till ordförande för kyrkans delegation för arbetet bland utlandsfinländare för återstoden av delegationens mandatperiod, fram till 31.5.2020.

Kyrkostyrelsen godkände kyrkans energi- och klimatstrategi

Läs mera om beslutet i en skild nyhet.

Kyrkostyrelsens föredragning finns på http://domus.evl.fi