Kyrkomötet beslöt om elektroniskt rösträttsregister i församlingsval och direkta kyrkoherdeval

Kyrkomötet sände enhälligt en framställning till statsrådet om ändringar i valbestämmelserna i kyrkolagen, ändringarna möjliggör elektroniskt rösträttsregister i församlingsval och direkta kyrkoherdeval. Kyrkomötet gjorde också ändringar i kyrkoordningen så att ett elektroniskt rösträttsregister kan användas i församlingsval och direkta kyrkoherdeval. 

Ärendet har sin grund i ett initiativ till kyrkomötet i november 2024 och behandlingen av ärendet hade redan inletts i kyrkomötet.

Syftet med kyrkostyrelsens framställning är att förenkla och försnabba församlingsval och direkta kyrkoherdeval. Målet med rösträttsregistret är att automatisera uppgifterna vid val så att valförrättarna och valnämnderna kan utföra uppgifterna vid valet på ett mer effektivt sätt. Från ett elektroniskt system är det dessutom möjligt att automatiskt få uppgifter om till exempel valstatistik. Det elektroniska systemet skulle i bästa fall styra såväl väljaren som valfunktionären att agera rätt. 

Lagutskottet betonar att det är önskvärt att bestämmelserna om det elektroniska rösträttsregistret träder i kraft så att det kunde användas vid församlingsvalet 2026. 

Lagutskottets betänkande 2/2025 om kyrkostyrelsens framställning 9/2024 till kyrkomötet 

Elektroniskt rösträttsregister i församlingsval och direkta kyrkoherdeval och om kyrkostyrelsens framställning 1/2025 till kyrkomötet 

Förslag till komplettering av kyrkostyrelsens framställning (9/2024) om ett elektroniskt rösträttsregister vid församlingsval och direkt kyrkoherdeval

Kyrkomötet gav kyrkostyrelsen i uppgift att bereda olika åtgärder för förändringar i församlingsstrukturen

Kyrkomötet förde under veckan en livlig debatt kring förvaltningsutskottets betänkande om ändringar i församlingsstrukturen med omkring 60 inlägg i diskussionen. Efter omröstning med rösterna 40–64 beslöt mötet att ta med församlingarna i beredningsprocessen för församlingsstrukturen, inte bara domkapitlen som utskottet föreslagit.

Kyrkostyrelsen ska uppdatera och utveckla en modell för avtalsbaserat samarbete där den ansvariga församlingen, värdförsamlingen, sköter en eller flera stödtjänster åt andra församlingar framför allt inom administrativt beslutsfattande. Kyrkostyrelsen ska också uppdatera och utveckla en samarbetsmodell för självständiga församlingar, eller modell med samarbetsområden, där församlingarnas stödtjänster utförs gemensamt utan att någon församling är ansvarig församling.

Kyrkostyrelsen fick också i uppdrag att i samverkan med domkapitlen och församlingar utreda och bereda en ändring som syftar till att beslutet om ändringar i församlingsstrukturen överförs från kyrkostyrelsens plenum till domkapitlet.

Kyrkostyrelsen ska också regelbundet avsätta tillräckligt med resurser för stiften, och föregripande följa upp och styra församlingarnas och de kyrkliga samfälligheternas ekonomiska och verksamhetsmässiga hållbarhet. Kyrkostyrelsen ska också utveckla det nuvarande understödssystemet i helhetskyrkan så att det uppmuntrar församlingarna till att överväga strukturomvandlingar i enlighet med målen i betänkandet.

Kyrkomötet remitterade i maj 2024 ett ombudsinitiativ om ändringen av församlingsstrukturen till förvaltningsutskottet. I initiativet uttryckte initiativtagarna oro för de växande regionala, verksamhetsrelaterade och ekonomiska skillnaderna mellan församlingarna som man befarar att blir ännu större mot slutet av 2020-talet.

Förvaltningsutskottets betänkande 1/2025 om ombudsinitiativ 1/2024 till kyrkomötet: Ändring av församlingsstrukturen

Kyrkomötet sände ombudsinitiativ om nya finska bibelöversättningar till biskopsmötet

Kyrkomötet sände ett ombudsinitiativ om de finska översättningarna av nya testamentet UT2020 och Psaltaren Psalmit 2024 till biskopsmötet för bedömning och för att vidta de åtgärder som behövs.

Handboksutskottet anser att de finska översättningarna av nya testamentet UT2020, Psaltaren Psalmit 2024 och gamla testamentet VT2028 behöver användas på försök i församlingarna för att få in respons från användarna. Utskottet menar att man kan kombinera försöket med revideringen av Handboken för kyrkliga förrättningar för att främja beredningsprocessen för den nya bibelöversättningen.

Finska Bibelsällskapet äger upphovsrättigheterna till översättningarna UT2020 och Psalmit 2024, och därför kan kyrkan inte göra ändringar i dem. Därför behöver man först bedöma hur både översättningarna och hela deras beredningsprocess ska godkännas i kyrkomötet.

Kyrkomötet uppmanar biskopsmötet att bedöma översättningarna och om de kan godkännas för användning som sådana eller hur de kan användas som en del i den kommande revideringen av den finska Kyrkobibeln. Biskopsmötet kan fastslå en eventuell försöksperiod och hur översättningarna kunde användas i församlingarna.

Initiativet tar inte ställning till de svensk- eller samiskspråkiga översättningarna. Utskottet skriver att biskopsmötet kan överväga hur man kan dra nytta av Svenska Bibelsällskapets översättning av Nya testamentet som är under beredning i Sverige.

Handboksutskottets betänkande 2/2025 om ombudsinitiativ 3/2025: Initiativ om godkännande av bibelöversättningen UT2020 + psalmit utan att ändra den primära ställningen för översättningen Kirkkoraamattu 1992

Kyrkostyrelsen ska förbereda arbetet med en ny psalmbok

Kyrkomötet beslöt att ge kyrkostyrelsen i uppgift att inleda beredningen av en ny psalmbok för kyrkan. Den tidigare psalmboken utkom 1986.

Kyrkostyrelsen ska också utarbeta ett utkast om praktiska arrangemang, tidsplan och de andra strukturerna för processen. Kyrkostyrelsen fastställer i samarbete med biskopsmötet principerna för hur man utarbetar den nya psalmboken. Modellen för revideringen ska gärna vara inkluderande. I beredningen ska man också fastslå en tidsplan för revideringen av de finsk-, svensk- och samiskspråkiga psalmböckerna.

Beslutet om att inleda den egentliga revideringen av psalmboken tas först efter att beredningen inför revideringsarbetet och de olika utredningarna är klara. Arbetet med att revidera den nuvarande psalmboken tog tio år och den har varit i användning i cirka 38 år.

Utskottet konstaterar att psalmbokens officiella ställning inom kyrkan ställer sina egna krav på revideringen. Psalmboken representerar kyrkans tro och lära. Därför ska psalmboken även i fortsättningen godkännas av kyrkomötet.

Handboksutskottets betänkande 1/2025 om Stiftsfullmäktigeframställning 4/2024 till kyrkomötet (Esbo stift): Framställning till kyrkomötet om inledande av 
beredningsarbete för en ny psalmbok

Förvaltningsutskottet fick i uppgift att se över processerna för valet av kanslichef

Kyrkomötet remitterade ett ombudsinitiativ om en tydligare valprocess vid val av kanslichef till förvaltningsutskottet för beredning. Ombudsinitiativet hade undertecknats av 37 ombud och i initiativet påpekade man brister i valprocessen som kommit fram vid det aktuella valet av kanslichef. Under den livliga remissdebatten gjorde ombudet Markku Orsila ett tilläggsförslag till initiativet där kyrkomötet ger förvaltningsutskottet fullmakt att utarbeta betänkandet om val av kanslichef brett, så att man beaktar olika aspekter i valet.

Edustaja-aloite 4/2025 kirkolliskokoukselle: Kirkkohallituksen kansliapäällikön valinnan valmistelun selkeyttäminen

Kyrkomötet avslutades på fredag 9 maj i Åbo. Mötet samlas till höstsession 3-7 november i Åbo.

Mera information:
En förteckning över ärenden som behandlas i kyrkomötet finns på kyrkomötets webbplats. Där finns också en länk till webbtjänsten domus.evl.fi där kyrkomötets dokument publiceras. Alla framställningar och betänkanden till kyrkomötet finns översatta till svenska.

Under veckan har man kunnat följa kyrkomötets arbete i plenum via direktströmning och sändningarna finns kvar på nätet. Bilder från kyrkomötet finns i Kyrkans materialbank.

Kyrkomötets kommunikation:
sakkunnig i kommunikation Åsa Holmvik, tfn 040 5811 815
kommunikationschef Tuula Putkinen, tfn 046 922 0232
sakkunnig i kommunikation Tuija Helenelund, tfn 050 529 8503