Kyrkomötet ändrade inte förutsättningarna för äktenskap

Kyrkomötet beslöt efter omröstning på fredag att inte godkänna ändringar i kyrkoordningen som skulle ha gjort vigsel till äktenskap möjligt också för par där bara den ena är medlem i kyrkan.

Kyrkomötet behandlade nu frågan utifrån lagutskottets nya betänkande om förutsättningar för vigsel till äktenskap. På torsdag kväll hade kyrkomötet remitterat ärendet till nytt utskottsarbete.

Lagutskottet hade på nytt föreslagit att kyrkomötet låter kyrkostyrelsens framställning om ändring i kyrkoordningen förfalla, ändringen hade möjliggjort vigsel av par där bara en är medlem i kyrkan. Lagutskottet hade röstat i frågan och till betänkandet fogades en avvikande åsikt som stödde ett godkännande av ändringen i kyrkoordningen.

Beslutet krävde två omröstningar. I första behandlingen beslöt kyrkomötet med rösterna 54–39 att det inte godkänner lagutskottets betänkande 3a/2023 där utskottet föreslog att kyrkostyrelsens framställning om ändring i kyrkoordningen om förutsättningarna för vigsel till äktenskap förfaller.

För att kyrkostyrelsens förslag skulle godkännas i den andra omröstningen krävdes kvalificerad majoritet, dvs. 3/4 av ombuden borde ha röstat för godkännande av kyrkostyrelsens framställning. Nu röstade 54 ombud för godkännande och 39 emot och framställningen förföll.

Lagutskottets betänkande 3a/2023 om Kyrkostyrelsens framställning 2/2023 till kyrkomötet: Ändring av kyrkoordningen; ändring av förutsättningarna för vigsel till äktenskap

Kyrkomötet godkände samarbetsdokument med evangelisk-lutherska kyrkan Ungern

Kyrkomötet godkände enhälligt ett samarbetsdokument mellan evangelisk-lutherska kyrkan i Finland och evangelisk-lutherska kyrkan i Ungern. Som grund för beslutet låg en framställning från biskopsmötet.

Enligt konstitutionsutskottets betänkande talar det långa samarbetet och de former och den koordinering samarbetet har idag för att upprätta ett avtal mellan kyrkorna. Avtalet är tillräckligt öppet för att man inom ramen för det ska kunna komma överens om olika former av samarbete på ett mer detaljerat sätt. Ett officiellt avtal främjar samarbetet mellan kyrkorna och stöder vänverksamheten på församlings- och stiftsnivå.

Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland har ett brett och mångsidigt samarbete med evangelisk-lutherska kyrkan i Ungern. Cirka 50 av kyrkans församlingar eller kyrkliga samfälligheter har vänförsamlingsrelationer. Dessutom har S:t Michels stift ett vänstift i Ungern.

Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland har ingått samarbetsavtal med ett flertal kyrkor: evangeliska kyrkan i Tyskland (1977), evangelisk-lutherska kyrkan i Ingermanland (2000, uppdaterat 2014), evangelisk-lutherska kyrkan i Namibia (2001), evangeliska kyrkan i Österrike (2005), Kinas kristna råd och Svenska kyrkan (2006), lutherska kyrkan i södra Afrika (2013) och evangelisk-lutherska kyrkan i Estland (2017).

Konstitutionsutskottets betänkande 1/2023 om biskopsmötets framställning 1/2023 till kyrkomötet: Samarbetsdokument med evangelisk-lutherska kyrkan i Ungern

Kyrkomötet antog ny arbetsordning

Kyrkomötet antog en ny arbetsordning åt sig i enlighet med förvaltningsutskottets förslag. Enligt nya kyrkolagen ska kyrkomötet själv anta sin arbetsordning och därför har man förnyat den i sin helhet.

Den nya arbetsordningen följer till sin struktur den nuvarande. Tekniskt sett har arbetsordningen ändrats så att man strukit sådana föreskrifter som det finns en bestämmelse om i den nya kyrkolagen eller kyrkoordningen. Den nya arbetsordningen möjliggör elektroniska sammanträden i kyrkomötets alla organ, också i plenum. Nya arbetsordningen träder i kraft samtidigt som kyrkans nya lagstiftning.

Förvaltningsutskottets betänkande 1/2023 om ordförandekonferensens förslag 1/2023 till kyrkomötet: Arbetsordning för kyrkomötet

Arbetet i kyrkostyrelsens plenum ska utvecklas

Kyrkomötet gav Kyrkostyrelsen i uppdrag att utreda och vidta åtgärder för att utveckla arbetet i Kyrkostyrelsens plenum och valet av medlemmar.

I förvaltningsutskottets betänkande lyfter det fram behovet av att justera tidpunkterna för olika kyrkliga val och mandatperiodernas längd. Utskottets betänkande berörde även frågor kopplade till arbetet i Kyrkostyrelsens plenum, beslutsförhet, behov av kompetenskrav på medlemmarna och val av ersättare.

Ombudsinitiativet, som undertecknats av 50 kyrkomötesombud, och utskottets ställningstagande väckte livlig diskussion i kyrkomötet. Bland annat diskuterade mötet hur medlemmarna väljs och eventuell begränsning av mandatperioden.

Förvaltningsutskottets betänkande 3/2023 om ombudsinitiativ 1/2023 till kyrkomötet. Utveckling av kyrkostyrelsens arbete och valet av medlemmar

Kyrkostyrelsen ska bereda bestämmelser om församlingarnas förtroendeorgan

Kyrkomötet beslöt ge kyrkostyrelsen i uppdrag att vidta åtgärder för att ändra bestämmelserna om antalet medlemmar i församlingarnas förtroendeorgan i samband med nästa förvaltningsreform.

Frågan har sin grund i ett ombudsinitiativ om att förnya regleringen av antalet medlemmar i församlingarnas och de kyrkliga samfälligheternas beslutandeorgan.

Allmänna utskottet konstaterar att då kyrkans medlemsantal minskar leder det till att antalet medlemmar i förtroendeorganen också minskar. I initiativet uttrycker man oro över ett demokratiunderskott och att det blir svårare att förverkliga representativiteten.

Kyrkomötet bad kyrkostyrelsen bereda ett förslag till en ändring i den nya kyrkoordningen. Ändringen om reglering av antalet medlemmar i förtroendeorganen kunde övergå till att i tillämpliga delar följa kommunallagens motsvarande reglering.

Allmänna utskottets betänkande 1/2023 om ombudsinitiativ 2/2023. Förnyande av regleringen av antalet medlemmar i församlingarnas och de kyrkliga samfälligheternas organ

Stiftsframställning om placeringsverksamhet förföll

Kyrkomötet lät S:t Michels stiftsfullmäktiges framställning om placeringsverksamheten i ekonomiska församlingsenheter och stift förfalla.

Stiftsfullmäktige i S:t Michels stift föreslog att kyrkans pensionsfonds placeringsexpertis utvidgas så att den kan användas för placeringsverksamhet i församlingarna och stiften. För närvarande sköter varje ekonomisk församlingsenhet och stift själv placeringen av sina tillgångar antingen enligt ett eget placeringsprogram eller enligt penninginstitutens styrning.

I sitt betänkande konstaterade ekonomiutskottet att framställningen blandar ihop Kyrkostyrelsens och Kyrkans pensionsfonds roller. Kyrkans pensionsfond separerades från Kyrkans centralfond 2017. Pensionsfonden kan inte med nuvarande resurser producera de tjänster som stiftsfullmäktige efterlyste.

Ekonomiutskottet konstaterade att det vid Kyrkostyrelsen är nödvändigt att göra en utredning om hur församlingsenheternas och domkapitlens placering av pengar kunde skötas centraliserat i framtiden.

Ekonomiutskottets betänkande 4/2023 om S:t Michels stifts stiftsfullmäktigeframställning 1/2023 till kyrkomötet: Placeringsverksamhet vid de ekonomiska församlingsenheterna och domkapitlen

Kyrkomötet avslutade vårsessionen i Åbo på fredagen.

Mera information:
Kyrkomötets webbplats evl.fi/plus/beslutsfattande/kyrkomotet/folj-kyrkomotet
sakkunnig i kommunikation Åsa Holmvik, tfn 040 5811 815
kommunikationschef Tuula Putkinen, tfn 046 922 0232
sakkunnig i kommunikation Tuija Helenelund, tfn 050 529 8503
ledande sakkunnig i kommunikation Lucas Snellman, tfn 050 5668 230 (to-fr)