Högre boendekostnader syns i stöden från Kyrkans diakonifond

Under 2023 beviljade Kyrkans diakonifond över en miljon euro i understöd. Det är ungefär 25 procent mer än ett år tidigare. I ansökningarna syns det dyrare priset på el och att räntorna har gått upp. Till stöd för boendekostnader beviljades ungefär 100 000 euro mera än året innan. Fondens stöd är antingen krisstöd eller stöd via stiftelsen Tukikummit (ung. Stödfaddrar).

Sjukdom är den vanligaste orsaken till ekonomiska svårigheter

I de ansökningar som görs till Kyrkans diakonifond är sjukdom den klart vanligaste orsaken (30 procent) till ekonomiska svårigheter. Det visar att vem som helst kan drabbas av ekonomiska svårigheter om man insjuknar eller ens arbetsförmåga försvagas som följd av invalidisering.

– Vanligtvis handlar det om att utkomststödets grunddel inte är tillräckligt i sådana situationer. Insjuknande leder i många fall till en ohållbar ekonomisk situation. Det här har synts redan flera år i ansökningarna till Kyrkans diakonifond, säger ecklesiastikrådet Petri Määttä på Kyrkostyrelsen.

Määttä menar att ekonomiska utmaningar ofta handlar om utdragna situationer som till exempel beror på arbetslöshet eller låglönejobb. Pengarna räcker inte till boende och då människor försöker klara av grundläggande levnadsutgifter ökar risken för skuldsättning.

Hälften av krisstöden beviljades för boende

Det syns i Kyrkans diakonifonds krisansökningar att boende är dyrt eftersom hälften av stöden beviljades för boende. Stöd för boende har använts bland annat till att betala hyror, elräkningar och utgifter som beror på eldsvådor eller mögelproblem.

De dyra boendekostnaderna drabbar framför allt ensamboende. Ökningen i levnadskostnaderna har också slagit mot ensamboendes vardag, det finns små möjligheter till ekonomisk flexibilitet i enpersonshushåll. Ensamboende utgör ca 40 procent av dem som får krisstöd från Kyrkans diakonifond.

Andelen stöd som ges för hälsovård har också ökat. Tio procent av Kyrkans diakonifonds krisstöd beviljades för hälsovårdskostnader. Kostnaderna utgjordes i huvudsak av klientavgifter till den offentliga hälsovården. I de flesta situationer har klientavgifter varit den sökandes enda skulder eller obetalda utgifter. Av ansökningarna framgår att det mycket sällan har tagits ut skäliga klientavgifter fastän det skulle ha varit möjligt enligt klientavgiftslagen.

Sjukdom och skilsmässor ligger ofta bakom stöd från Tukikummit

För att förebygga att barn och unga marginaliseras beviljas Tukikummit-stöd med medel som doneras av stiftelsen Tukikummit. De här stöden riktar sig enligt stiftelsens stadgar vanligtvis till kostnader för barns och ungas hobbyverksamhet. I ansökningarna till Tukikummit syns det att utgifterna för barns intressen ofta är oskäligt stora för familjen.

Också i ansökningarna till Tukikummit syns det att den vanligaste orsaken till svårigheter är en förälder som insjuknar. Skilsmässor eller separationer uppgavs som orsak till ekonomiska svårigheter i drygt 10 procent av fallen. Hälften av ansökningarna till Tukikummit kom från ensamförsörjare.

Diakonifondens webbsida Lahjoita toivoa! (Ge hopp!) publiceras på svenska under våren. Donerade medel används oavkortat utifrån de ansökningar som församlingens diakoniarbetare har gjort. Kyrkans diakonifonds styrelse besluter om understöd.

Kyrkans diakonifonds insamlingstillstånd: RA/2020/1364. 

Mera information: 
Petri Määttä, ecklesiastikråd, Kyrkostyrelsen, tfn 040 688 1543
Tiina Saarela, sakkunnig i diakoni, tfn 050 344 8573
Anita Salonen, sakkunnig i diakoni, tfn 040 688 1568