Ärkebiskop Tapio Luoma: Hur vi talar om mänskliga rättigheter berättar vad vi tänker om människovärdet

I sitt öppningstal till kyrkomötet på måndag 4 november talade ärkebiskop Tapio Luoma om människovärdet och mänskliga rättigheter. Han uttryckte sin oro för de kränkningar av mänskliga rättigheter som sker idag, och hur vi talar om och ser på människor.

Med utgångspunkt i det triumfkrucifix som finns i S:t Marie kyrkan i Åbo – där kyrkomötet höll sin öppningsgudstjänst – lyfte Luoma fram människovärdet genom att berätta hur Pontius Pilatus försvarade och uttryckte sig om Jesus inför korsfästelsen.

– Se människan. Med de här orden uttryckte ståthållaren Pontius Pilatus något väsentligt om människans värde. Att betona människovärdet och tala om mänskliga rättigheter – något som ju är välbekant i vår tid – fanns knappast i ståthållarens tankar, men han förmådde visa medkänsla. Han kunde se människan som människa och ansåg det mänskliga i sig självt vara värdefullt och betydelsefullt, sade ärkebiskopen.

Ärkebiskop Luoma lyfte fram Förenta nationernas deklaration om de mänskliga rättigheterna från 1948 som en höjdpunkt för människovärdet och mänskliga rättigheter. Men han konstaterade också att trots att människorättstänkandet har stärkts enormt under de senaste årtiondena har rekommendationerna i deklarationen om de mänskliga rättigheterna inte någonstans i världen genomförts fullt ut.

– Fortfarande utsätts människor för diskriminering på grund av ras, religion eller kön. Deras frihet begränsas godtyckligt och de förvägras möjligheter till en rättvis rättegång. Yttrandefriheten och det demokratiska samhällets funktion begränsas, och de som anses ha fel åsikter kan bli föremål för våld.

Ärkebiskopen sade att ett av de största hindren mot förverkligandet av mänskliga rättigheter är makthavare som håller fast vid sin egen ställning och de privilegier den medför. Han sade att trots demokratiska val är demokratin på många håll i världen hotad.
– En attack mot den demokratiska samhällsmodellen är också en attack mot de värden som demokratin står för: varje människas lika värde och jämlika rättigheter.

Varför så svårt att erkänna en annan människas värde?

Ärkebiskopen sade det är viktigt att fråga sig varför vi har så svårt att erkänna en annan människas värde. Han sade att det är lättare att behandla en annan människa värdigt och rättvist om vi verkligen ser människan, och att ogiltigförklarande av mänskliga rättigheter ofta börjar med att man ifrågasätter en människas värde: människan ses inte längre som människa utan bara som en företrädare för en människogrupp som anklagas för samhälleliga problem.

– För hundra år sedan anklagades judarna och också andra minoriteter för Europas problem och deras existens ifrågasattes. Idag ser vi hur till exempel Rysslands statliga propaganda systematiskt ringaktar ukrainare. I många länder, också i Finland, talar man stereotypiskt och anklagande om invandrare. Också mera försynta uttalanden om att en medborgare borde vara nyttig och produktiv, eller att man bara kan godkänna kvotflyktingar som representerar en viss religion, är problematiska. Hur vi talar om mänskliga rättigheter berättar vad vi tänker om människovärdet, sade ärkebiskopen.

Ärkebiskopen sade att det inte heller alltid verkar vara naturligt att tala om människovärde och mänskliga rättigheter i kyrkan. Med hänvisning till kyrkans fyraårsberättelse som kommer upp till behandling under kyrkomötesveckan påminde ärkebiskopen om att man måste fokusera på människan.

– De kristnas sociala ansvar börjar alltid med nästan, med en annan människa. Det fokuserar i synnerhet på den som lider, sade ärkebiskopen och betonade vikten av att erkänna en människas människovärde, och skydda och främja hens mänskliga rättigheter – oavsett vem eller hurdana hen är. Han påminde om att respekten för en människas människovärde och erkänsla för hens mänskliga rättigheter också gäller i kyrkan.

Ärkebiskopens tal i sin helhet finns som bilaga nedan.

Följ kyrkomötet

Kyrkomötet hålls på Linnanmäen opisto i Åbo 4–8 november.
En arbetsplan för kyrkomötesveckan och en förteckning över ärenden som behandlas finns på kyrkomötets webbplats. Där kommer också mötets dagordningar, det vill säga vilka ärenden som behandlas under plenum, att publiceras i den takt de blir klara.

Kyrkomötets arbete i plenum direktströmmas och strömningarna blir kvar på nätet och textas senare. Länk till direktströmningen finns på kyrkomötets webbplats där det också finns en länk till kyrkans mediebank med bilder från kyrkomötet.

Mera information:
sakkunnig i kommunikation Åsa Holmvik, tfn 040 5811 815
kommunikationschef Tuula Putkinen, tfn 046 922 0232
sakkunnig i kommunikation Tuija Helenelund, tfn 050 529 8503

Bilagor:
arkebiskop-tapio-luomas-oppningstal-vid-kyrkomotet-4.11.2024.pdf