19.4.2023 Informationsverksamhet i kyrkan, kommunikation Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland och dess församlingar är offentligt-rättsliga samfund. I egenskap av offentliga samfund måste församlingarna iaktta öppenhet och följa offentlighetsprincipen och aktivt ge ut information. Offentligheten hör till församlingens väsen som andligt samfund. Det finns bestämmelser som anknyter till informationsverksamheten i kyrkolagen, kyrkoordningen och offentlighetslagen. Enligt kyrkoordningens måste församlingarna på ett lämpligt sätt […]
19.4.2023 Kantor Kantorn (lat. cantor) leder församlingens musikverksamhet. Hen ansvarar för musiken i församlingens gudstjänster, kyrkliga förrättningar och vid andra evenemang i församlingen. Församlingens kantor/kantorer undervisar också konfirmander, har hand om annan musikfostrande verksamhet och främjar musikanvändning i församlingens verksamhet. Kantorn ansvarar för vården och underhållet av församlingens instrument. En kantor väljs till sin tjänst av kyrkofullmäktige […]
19.4.2023 Prästval Församlingens kyrkoherde väljs genom allmänt val där över 18-åriga medlemmar i församlingen har rösträtt. Valet är direkt och hemligt. Till tjänsten väljs den präst som fått flest röster av de sökande till tjänsten som domkapitlet ställt upp i valförslag. Domkapitlet kan också på begäran av kyrkofullmäktige eller församlingsrådet besluta att kyrkoherden utses genom ett val […]
19.4.2023 Ärkebiskop En ärkebiskop (grek. arkheipiskopos) är biskop över ett betydande område eller i vissa fall den ledande biskopen i en kyrka. Av de lutherska kyrkorna är det bara kyrkorna i Finland, Sverige, Estland och Lettland som har ärkebiskopar. Biskopen i Åbo fick status som ärkebiskop år 1817. Till ansvarsområdena för ärkebiskopen i Åbo ärkestift hör Åbo […]
19.4.2023 Kvinnor i ämbetet som präster och biskopar, kvinnliga präster och biskopar Prästämbetet började öppnas för kvinnor i de flesta protestantiska kyrkor under slutet av 1900-talet. Den romersk-katolska kyrkan och den ortodoxa kyrkan begränsar fortsättningsvis prästämbetet till män. De kyrkor som fattat ett positivt beslut om att tillåta att kvinnor vigs till präster anser att det faktum att prästerna i urkyrkan enbart var män berodde på männens […]
19.4.2023 Militärpräst Folkkyrkornas, alltså den evangelisk-lutherska och den ortodoxa kyrkans militärpräster arbetar bland värnpliktiga, personal och reservister inom försvarsmakten och gränsbevakningen samt bland soldater i internationella uppdrag. De förrättar gudstjänster och kyrkliga förrättningar samt ger kyrklig undervisning och själavård vid soldatregementen. En militärpräst är statlig tjänsteman, det vill säga staten betalar deras lön. Kyrkans arbete inom försvaret […]
19.4.2023 Tystnadsplikt Tystnadsplikt innebär att en tjänsteinnehavare i kyrkan inte under sin tjänst eller efteråt får utnyttja eller olovligt avslöja eller föra vidare saker som hen fått kännedom om. Tjänsteinnehavare har tystnadsplikt i frågor om vilka har särskilt beslutats att de är hemliga (sekretessbelagda) eller som inte får yppas på grund av sin natur. Bikthemligheten är absolut. […]
19.4.2023 Diakonissa Diakonissan är en person som utbildats till sjukvårdare eller hälsovårdare och som avlagt examen inom diakoni. Inom evangelisk-lutherska kyrkan arbetar diakonissorna i lokalförsamlingen eller med andra kyrkliga uppgifter. Tjänsteinnehavare inom kyrkans diakoni hjälper och stöder människor som lever i svåra livssituationer. Diakonissor vigs till tjänst för diakonin inom kyrkan på samma sätt som en diakon. […]
19.4.2023 Kaplan Kaplan (lat. capellanus) är ordinarie präst i en församling. Ursprungligen var kaplanen präst i en kapellförsamling (dvs. biförsamling). Kaplanen väljs av kyrkofullmäktige eller församlingsrådet. För att kunna bli kaplan måste man ha avlagt pastoralexamen.
19.4.2023 Kontraktsprost Kontraktsprostens uppgift är att bistå biskopen och domkapitlet med den kyrkliga förvaltning som rör prosteriet.