Ordet Hosianna som förekommer i Nya testamentet är den grekiska formen av ett ursprungligen hebreiskt ord som är ett rop på hjälp till kungen eller till Gud. Hosianna betyder “hjälp oss” eller “fräls oss”.
I Gamla testamentet förekommer Hosiannaropet i psalm 118. Denna psalm är den sista av psalmerna i det så kallade hallel (Ps 113–118), som sjöngs varje år vid Israels största fester: lövhyddohögtiden, minnesfesten för templets invigning och påsken.
Hosianna i psalm 118 (Ps 118:25–26) som ropades då Jesus anlände till Jerusalem på palmsöndagen var ett böne– och hälsningsrop. Folket såg i Jesus den väntade Messias.
Att sjunga Hosiannahymnen i samband med den första söndagen i advent är en över 100 år gammal tradition i Finland och Sverige. Det var ändå först år 1986 som Hosianna fick plats i den finländska kyrkans psalmbok (psalm 1), trots att den länge varit en av våra mest populära hymner.
Hosiannahymnen är över 200 år gammal. Dess rötter finns i Sveriges och Finlands gemensamma historia. Kompositör är tysken Georg Joseph Vogler som var inbjuden till det svenska hovet. Hymnen framfördes första gången i Sverige år 1795 ackompanjerad på orgel av kompositören själv. Hymnen bar snabbt över havet från Stockholm till Åbo, där Åbo musikaliska sällskap veterligen framförde den första gången år 1807.
Som handskrift fanns Hosianna i Österbottniska nationens sångbok redan på 1820–30-talet. Då hymnen framfördes använde studenterna skolelever till hjälp. En kör av skolelever framförde Hosiannahymnen på svenska offentligt i Åbo år 1858. Efter det blev det på många orter tradition att folkskoleleverna sjöng Hosianna på första advent i kyrkan. Richard Faltin komponerade ett festligt preludium till detta. År 1890 publicerades Hosianna i tryckt form i Richard Faltins koralbok.
Hosiannahymnen i psalmboken: Psalm 1 – Hosianna – Psalmbok.fi