Påven Gregorius lade märke till att påsken inföll allt tidigare för varje år. Han gav sina astrologer i uppdrag att undersöka saken. De upptäckte att den gamla julianska kalendern inte stämde överens med de astronomiska förändringarna. För att uppdatera kalendern beslöt påven att hoppa över tio dagar. Samtidigt beslöts att kalenderåret börjar med januari, tidigare hade det börjat med mars. Den gregorianska kalendern togs i bruk i hela kyrkan i väst.
De ortodoxa kyrkorna – med undantag av Finlands ortodoxa kyrka – använder ännu den julianska kalendern. De anser att den julianska kalendern är “en ikon för tiden” och att den inte kan ersättas med den västliga påvens kalender. Av den här orsaken firas påsken på annan tidpunkt i kyrkorna i öst än i kyrkorna i väst, med undantag av den ortodoxa kyrkan i Finland som firar påsken samtidigt som kyrkorna i väst.