I Gamla testamentet betyder ordet frälsning hjälp från Herren när Israel har befunnit sig i stor fara. Det här framkom speciellt då Israels folk befriades från fångenskapen i Egypten.
Den kristna synen på frälsningen finns i ett nötskal i den så kallade Lilla Bibeln (Joh. 3:16): “Så älskade Gud världen att han gav den sin ende Son, för att de som tror på honom inte ska gå under utan ha evigt liv.”
Frälsningen innefattar allt som den treenige Guden gör för att återskapa kontakten till människan: försoning, fred, glädje, rättfärdiggörelse, ett nytt liv och helgelse. Frälsningen förverkligas genom tron som ger människan delaktighet i Gud och hans nyskapande verksamhet. Det här erbjuds människan genom nådemedlen: ordet och sakramenten. Då människan tror är hon försonad med den treenige Guden och har kontakt med honom. Frälsningen fullbordas slutligen då det jordiska livet tar slut i himlen. Då lever människan ett evigt liv i Kristi rike, som inte har något slut.