Fastlagssöndagen avslutar förfastan. Med fastlagen avses tiden som mynnar ut i fastan. Många folkliga traditioner hör ihop med fastlagen, till exempel kälkåkning och fastlagsbullar.
I många sydliga länder är fastlagen en tid för karneval innan fastan inleds. Ordet karneval kommer från latin (carne vale) och betyder “farväl till köttet”.
Den egentliga fastetiden inleds på askonsdagen som är dagen efter fastlagstisdagen. Namnet askonsdag anknyter till den bibliska ritualen för ånger och bättring: att klä sig i säckväv och att strö aska i håret. Vid askonsdagens mässa kan prästen teckna ett kors av aska på församlingsmedlemmarnas panna som ett tecken på ånger och fasta och säga: “Tag emot ångerns och botens tecken.”
Det är 40 vardagar från askonsdagen till påskdagen. Det finns uppgifter om att kristna fastade i 40 dagar före påsken redan på 300-talet. Den här fastetiden kallas den stora fastan, till skillnad från adventsfastan som föregår julen. Fastetidens liturgiska färg är violett eller blå.