Bevara bröllopstraditioner och skapa era egna

Det är viktigt att ert bröllop passar er och att bröllopsdagen får bli ett fint minne att bära med sig.

Till ett kyrkbröllop hör många traditioner och seder som blivit en del av kulturen. Ni behöver inte följa sederna för någon annans skull än er själva. En kyrklig vigsel kan vara enkel och avskalad och behöver inte ens äga rum i en kyrka. Eller så kan ni fylla kyrksalen med bröllopsgäster och traditioner – valet är ert. Ta vara på de traditioner ni uppskattar och lämna bort resten!

Före vigseln

Lysning

Då ni begär hindersprövning får ni frågan om ni vill att prövningen och vigseln ska offentliggöras i gudstjänsten i församlingen eller på församlingens webbplats. Lysning kallas traditionen att prästen i söndagens gudstjänst läser upp att paret tänkt ingå äktenskap. Församlingen ber för paret, som brukar delta i den här gudstjänsten tillsammans med sina familjer.

Brudtärna och bestman

Många brudpar väljer en brudtärna och bestman, eller flera. Brudfrämma och marskalk är gamla svenska ord som också används för de här rollerna. De kan vara någon av brudparets nära vänner eller syskon som hjälper till med att ordna bröllopsfesten och har någon uppgift under vigsel – till exempel att hålla reda på ringarna och hålla i brudens blombukett.

Blommor och dekorationer

Kyrkan är färdig för bröllopsfest. Altaret är smyckat med ljus och blommor och i vissa kyrkor placerar man också ut en vigselrya där brudparet ska stå. Om ni gärna själva vill dekorera kyrksalen är det också möjligt. Det lönar sig att planera eventuella dekorationer med församlingens vaktmästare, som känner till kyrkan och kan bedöma hurdana dekorationer som passar och tiden som går åt för att ställa i ordning dem. I populära vigselkyrkor kan det ordnas vigslar till och med varje halvtimme under sommarlördagarna.

Brudrum

En del kyrkor har ett brudrum där brudparet, eller ofta bara bruden, gör sig i ordning inför vigseln. Kyrkans sakristia kan också användas för förberedelser.

En del par vill hålla fast vid traditionen att bruden och brudgummen inte ska se varandra på bröllopsdagen innan de kommer till kyrkan, en sed som härstammar från en tid när par inte bodde tillsammans innan de var gifta. Det finns en spänning och romantik i tanken att möta sin blivande man eller fru, finklädd och strålande vid altaret, minuter före ni ska säga ”ja” till varandra.

Under vigseln

Platserna i kyrkan

I kyrkan hör det till att de närmast anhöriga sitter längst framme. Brudens släkt och vänner brukar sitta på den vänstra sidan, sett från kyrkans bakdörr, och brudgummens på högra sidan. Bröllopsgästerna sätter sig på sina platser senast fem till tio minuter innan vigseln börjar.

Bestmannen ställer sig till höger om mittgången, framför de första bänkraderna. Han står färdigt på sin plats när vigseln börjar. Brudtärnan eller -tärnorna kan också vara färdigt på sin plats till vänster om mittgången, eller komma in med brudföljet.

Brudparet går in tillsammans eller bruden överlämnas

Gästerna ställer sig upp när orgeln börjar spela. Brudparet kommer in längs kyrkans mittgång till tonerna av bröllopsmarschen, sida vid sida, bruden till vänster om brudgummen.

En äldre tradition är att bruden kommer in med sin pappa – eller en annan nära anhörig – och brudgummen väntar med sin bestman inne i kyrkan. Då går bruden till höger om den som överlämnar henne. Brudgummen väntar vid altaret och går dem till mötes i mitten av kyrkan. Den sista biten till altaret går de blivande makarna tillsammans, bruden på brudgummens vänstra sida.

Brudnäbbar

I brudföljet kan också gå barn som brudnäbbar. De följer med in framför brudparet och sätter sig sedan framme i kyrkan, kanske tillsammans med någon vuxen om barnen är små. De går också ut framför de nygifta.

Kyssen

Den traditionella första kyssen mellan de nygifta brukar ske när prästen stadfäst äktenskapet och förklarar dem vara man och hustru.

Vigselrya

En del kyrkor har en vigselrya som kan placeras framför altaret. Brudparet står på den under vigselceremonin. Ryan symboliserar skydd och lycka för äktenskapet, och ingen annan får stiga på den.

Efter vigseln

De nygifta går ut ur kyrkan under slutmusiken. Församlingen står. Hustrun går nu på sin makes högra sida.

Om det finns ett lämpligt utrymme kan de båda vänta en stund på vägen ut, eller smyga runt hörnet och gå in på nytt genom sakristian. Sedan kan paret gå ut och bli mottagna av gästerna.

Kasta ris på de nygifta

Förr var det vanligt att kasta risgryn på brudparet, en gammal symbol för fruktbarhet. Idag önskar de flesta vigselkyrkor att man inte kastar sådant som skräpar ner framför kyrkan eller är skadligt för miljön. I stället kan alternativ som såpbubblor eller tomtebloss vara fina sätt att fira de nygifta.