I kyrkan får vi ta en paus från vardagen. Vi får vara delaktiga i gemenskapen, be och fira gudstjänst. Mässan eller gudstjänsten är öppen för alla. Välkommen!
Gudstjänsten bjuder in alla församlingens medlemmar till en regelbunden gemenskap. De som deltar gör gudstjänsten, alla kan vara med och bidra.
Under århundraden har kristna i olika delar av världen utformat olika sätt att fira gudstjänst eller mässa. Det grundläggande innehållet är ändå detsamma överallt: bön, bibelläsning, predikan och den gemensamma måltiden, nattvarden.
I gudstjänsten får vi möjlighet att möta Gud. Tanken är att Gud närmar sig människorna genom Bibelns texter och nattvarden och vi närmar oss Gud genom böner och sånger. Efter att ha samlats i kyrkan på söndagen går vi tillbaka ut i vardagen för att fortsätta leva på det sätt vi är kallade till: att hjälpa människor, bygga ett rättvist samhälle och försvara de svaga och fattiga.
I evangelisk-lutherska kyrkan firar vi oftast mässa, alltså en gudstjänst där nattvardsfirande ingår. Mässa firas på söndagar – kristnas helgdag och Jesus uppståndelsedag.
Veckomässa firas vanligen på en vardag. I veckomässan hittar du plats för tystnad och eftertanke och kan be för det som känns angeläget för dig.
En gudstjänst utan nattvard kallas Ordets gudstjänst. I den ligger fokus på Guds ord och bön. Skolgudstjänsterna är exempel på ordets gudstjänster.
Ibland ordnar församlingar specialmässor med olika teman: familjegudstjänst, regnbågsmässa, Tomasmässa, scoutgudstjänst eller metallmässa.
Mässor och gudstjänster följer ett visst formulär, en liturgi. I liturgin ingår sånger, böner och hymner som har sina musikaliska rötter i medeltiden. Många människor hittar mening och trygghet i orden och melodierna som upprepas vecka efter vecka.
Varje helgdag har ett eget tema som anknyter till kyrkoåret. Temat syns i gudstjänstens texter, sånger och hur kyrkan är dekorerad med färger och ljus. Sång och musik och olika praktiska moment tillför variation till gudstjänsten.
Gudstjänsten är öppen för alla. Du kan delta på det sätt som passar dig. Någon föredrar att sitta i stillhet i bänkraden medan andra gärna är med och planerar och förverkligar mässan.
Tips: I slutet av psalmboken finns gudstjänstformulären. Där kan du följa med vad som händer under gudstjänsten.
Många drömmer om vila, om stunder fria från stress och krav. De kyrkliga helgdagarna bjuder på sådana stunder.
Kyrkoåret
Vaka! Uppbrottets söndag är kyrkoårets nästsista och handlar om väntan på Kristi återkomst. Vi blir lätt alltför hemmastadda i vår vardag och glömmer att livet här på jorden inte är allt vi är ämnade för.
Välkommen till kyrkan!
Gudstjänsten är församlingens gemensamma angelägenhet. Redan innan den börjar är det många människor, församlingsbor och anställda, som bidragit till att den blir av. Församlingarna har ofta frivilliga gudstjänstgrupper eller kyrkvärdar som är med och planerar och sköter praktiska uppgifter.
Gudstjänsten eller mässan inleds med klockringning. Det är en gammal sed: kyrkklockorna berättade när gudstjänsten började i en tid då man inte hade klockor i hemmen. Klockorna hördes långt och samlade församlingen.
Mässan inleds med musik: preludiet. Det är ofta kantorn som spelar på orgeln. Sedan sjunger församlingen en psalm. Den inledande musiken anger temat och stämningen för dagen.
Sedan hälsar liturgen – den präst som leder gudstjänsten – och församlingen på varandra genom att sjunga en växelhälsning. Liturgen tecknar korsets tecken över församlingen och välsignar dem som samlats.
När vi kommer till gudstjänsten bär vi med oss våra fel och brister, tillkortakommanden och synder. I början av gudstjänsten får vi bekänna inför Gud det som vi gjort fel. Vi kan bekänna tyst i våra egna tankar eller tillsammans läsa syndabekännelsen högt.
Efter syndabekännelsen läser liturgen avlösningen. Den är en försäkran om att Gud förlåter.
En central plats i gudstjänsten har Ordet – det vill säga teman och berättelser hämtade från Bibelns texter och reflektioner kring vad de har att säga oss idag.
I varje gudstjänst läser man texter ur Bibeln. Varje helgdag i kyrkoåret har sitt eget tema och utvalda bibeltexter som hör ihop med temat: en text från Gamla testamentet, en från breven i Nya testamentet och en text ur något av de fyra evangelierna.
Gudstjänstbesökarna lyssnar till läsningen och får fundera på vilka tankar texterna väcker och vad berättelserna har att säga dem idag.
Predikanten väljer en av helgens bibeltexter och förbereder predikan utgående från den. I predikan kan hen reflektera över hur texten relaterar till vårt liv idag och vad Gud har att säga oss genom orden i Bibeln. Predikan är oftast ett tal, men den kan också ta formen av till exempel en dialog eller ett drama.
Om man inte firar nattvard så är predikan höjdpunkten i gudstjänsten.
Trosbekännelsen läser alla gudstjänstdeltagare högt tillsammans. Vanligtvis används den apostoliska eller den nicenska trosbekännelsen. Genom att varje vecka stämma in de traditionella orden ansluter sig församlingen till en kedja av kristna som löper genom historien.
I gudstjänsten samlar församlingen in kollekt, det vill säga en frivillig donation till välgörande ändamål. Kollekten är inspirerad av Nya testamentets uppmaning att hjälpa behövande. Ungefär hälften av församlingarnas kollekter samlas in till gemensamma ändamål som bestäms av kyrkostyrelsen, till exempel insamlingen Gemensamt Ansvar och kyrkans missionsorganisationer. En del av årets kollekter kan församlingarna samla in till ändamål som de själva väljer.
Kontanter är ofta det säkraste sättet att skänka till kollekten. I en del församlingar är det också möjligt att bidra till kollekten via betalningsapplikationen MobilePay.
I den gemensamma förbönen bär församlingen fram alla aktuella böneämnen inför Gud. I bönerna minns man de sjuka, lidande och fattiga och ber för rättvisa i samhället och för skapelsen. I förbönen nämns också de församlingsbor som har döpts eller begravts under den senaste veckan, och de par som ska gifta sig eller har gift sig.
Nattvarden är gemenskapens, glädjens och tacksamhetens måltid.
I den lutherska kyrkan är nattvarden ett av två sakrament – heliga handlingar – tillsammans med dopet. Jesus själv har sagt till sina efterföljare att dela bröd och vin till minne av honom. Nattvarden är en bekräftelse på det andliga liv som fått sin början i dopet. Den bär med sig löfte om evigt liv. Bordet är dukat – välkommen!
I nattvardens instiftelseord minns vi hur Jesus välsignade brödet och vinet vid den sista måltiden:
“Tag och ät, detta är min kropp som offras för er. Gör detta till minne av mig.”
Prästen läser instiftelseorden, välsignar nattvardens bröd och vin och tecknar dem med korsets tecken. När brödet och vinet har välsignats är de Kristi sanna kropp och blod.
Gå fram och knäböj vid altaret.
När prästen bjuder in till nattvarden stiger mässdeltagarna upp och går fram till altaret. Du kan knäböja vid altarringen eller ta emot nattvarden stående.
Nattvarden kan också delas ut någon annanstans i kyrkan än vid altaret. Prästen berättar vanligen hur nattvarden kommer gå till i just den här mässan.
Under nattvardsgången sjunger man psalmer eller lyssnar till musik.
Ta emot brödet och vinet.
Håll fram en hand och ta emot nattvardsbrödet. Brödet eller oblaten ges vanligtvis i handen så att du själv får sätta det i munnen. När brödet delas ut säger prästen ”Vår Herres Jesu Kristi kropp, för dig utgiven”.
Vinet delas oftast ut i små bägare, särkalkar. Ibland används gemensam kalk som alla dricker ur i tur och ordning. Utdelaren torkar bägarens kant efter varje nattvardsgäst. Den präst eller assistent som delar ut vinet säger ”Vår Herres Jesu Kristi blod, för dig utgjutet”. Om du vill kan du svara amen.
Nattvarden kan också delas ut så att man doppar nattvardsbrödet i vinet.
Alternativ: Bli välsignad.
Ifall du av någon anledning inte vill ta emot nattvarden kan du få en välsignelse i stället. Du kan säga till prästen att du önskar bli välsignad. Att placera höger hand på vänster axel är också ett vanligt tecken på att man önskar få välsignelse i stället för bröd och vin.
Tacka.
Efter nattvarden tackar man Gud. Om du vill kan du buga dig mot altaret och göra korstecknet. När alla som vill har fått nattvarden läser prästen avlösningsorden och församlingen ber en gemensam tackbön.
Vid nattvarden finns det alltid glutenfritt bröd och alkoholfritt vin för den som önskar. Hur nattvarden går till kan variera en del mellan församlingarna. När nattvarden inleds ges praktisk information om utdelningen. Du kan också alltid tala med den som delar ut nattvarden och be om ett alternativ som passar dig.
Om det av någon anledning inte finns ett alternativ för din diet kan du också ta emot endast brödet eller vinet, eller bli välsignad vid nattvarden.
Varje konfirmerad medlem av evangelisk-lutherska kyrkan kan delta i nattvarden.
Ett döpt barn kan delta i nattvarden tillsammans med sina föräldrar eller någon annan vuxen. Barnet kan också få en välsignelse, om det inte vill ta emot nattvarden eller ännu inte förstår nattvardens betydelse. Den vuxna som kommer till nattvarden med barnet informerar nattvardsutdelaren om barnet önskar ta emot välsignelsen eller nattvarden. Barnet kan också ta emot endast nattvardsbrödet eller doppa det i bägaren.
En medlem av en annan luthersk kyrka kan delta i nattvarden i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. Många europeiska kyrkor hör till Borgågemenskapen och medlemmarna kan gå till nattvarden i varandras kyrkor.
Nattvard kan också delas ut till personer som inte är medlemmar, om de är sjuka eller i en nödsituation och de förstår nattvardens innebörd.
I praktiken beslutar nattvardsgästerna själva om deltagande eftersom nattvardsutdelarna inte kontrollerar rätten att delta. De delar ut nattvarden till alla som ber om den.
Gudstjänsten avslutas med att församlingen skickas ut i världen för att leva ut sin tro. Liturgen uttalar sändningsorden: ”Gå i frid och tjäna Herren med glädje.”
Liturgen läser också välsignelsen över församlingen och gör korstecken. Till sist sjunger församlingen en psalm och kantorn spelar avslutande musik, postludium. Vanligen ringer också kyrkklockorna när gudstjänsten slutar. Ibland ordnar församlingen kyrkkaffe efter gudstjänsten. Där är samvaron friare än i gudstjänsten. Tanken är också där att vi är tillsammans.
Mera information om mässan och om kyrkans verksamhet på finlandssvenskt teckenspråk.
Sök på församlingens namn och hitta en gudstjänstgemenskap nära dig.