Unga kvinnors religiositet har minskat – vad beror det på?

Den finländska religiositeten har nått en vändpunkt, men är det bland unga män eller kvinnor som den verkliga nyheten finns? Hanna Salomäki, direktör för enheten Kyrkans forskning och utbildning, och forskaren Kimmo Ketola presenterar resultaten av kyrkans fyraårsberättelse.

Under de senaste åren har det i medier talats om unga mäns växande religiositet och ett förnyat intresse för kristendom och kyrkan. I viss mån har dessa skriverier skapat förvirring, eftersom frågor om tro och andlighet traditionellt har setts som viktigare för kvinnor än för män.

– Kanske är det en ökning av jämställdheten mellan könen som gjort att unga män vågar tala om kyrkan, tro och andlighet på ett mer positivt sätt, sade Tiina Hänninen, utbildningsspecialist vid Esbo kyrkliga samfällighet, i en intervju med Yle i december 2023 (på finska).

Inom kyrkan har man reagerat på situationen genom att bland annat fundera på om man vet hur man ska bemöta unga mäns växande intresse och om församlingarnas verksamhet, marknadsföring och kommunikation når de nya målgrupperna. En del har glatt sig åt att de unga männen kommer att rädda kyrkan från att år efter år tappa medlemmar. Andra är däremot oroade över att situationen är ett exempel på framväxten av en ”toxisk maskulinitet” och ett växande intresse för alltmer konservativa tolkningar av tron som kan vara diskriminerande mot till exempel sexuella och könsminoriteter samt kvinnor.

Kyrkans fyrårsberättelse Kyrkan i ovissa tider som publicerades i oktober och bygger på omfattande enkäter och statistik, kastar nytt ljus över situationen. Undersökningen kartlägger förändringar i den finländska religiositeten och visar att de mest relevanta observationerna kanske inte finns bland unga män, utan bland unga kvinnor.

Den svenska översättningen Kyrkan i ovissa tider – Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland 2020-2023 publiceras i sin helhet på svenska på nästa års sida. I dag finns fyraårsberättelsens förord och slutsatser publicerade bland kyrkomötets dokument.

Värderingar som skiljer sig

Direktören för enheten Kyrkans forskning och utbildning Hanna Salomäki och forskaren Kimmo Ketola bekräftar de förändringar som redan observerats: skillnaden i religiositet mellan unga män och kvinnor under 30 år har i Finland gått i motsatt riktning till vad den traditionellt har varit. Ur deras synvinkel sammanfattar den här iakttagelsen också de mest anmärkningsvärda resultaten i fyraårsberättelsen.

– Vi har länge varit vana vid resultat där kvinnor i genomsnitt är mer religiösa än män när de tillfrågas om nästan vad som helst. Nu har det under några år funnits tecken på att något håller på att hända bland unga män. Detta har mötts av osäkerhet om huruvida det kan vara fråga om ett slumpmässigt resultat i en enskild undersökning. Fyraårsberättelsen visar att något tydligt håller på att förändras, säger Salomäki.

– Fenomenet gäller inte bara Finland. Under de senaste åren har internationella data visat att unga män och unga kvinnor i allmänhet står längre ifrån varandra i fråga om värderingar än tidigare generationer. Detta syns också i den religiösa sfären, preciserar Ketola.

I praktiken rör sig unga kvinnor alltmer åt vänster i sin politiska orientering och mot liberala värderingar. Unga män är å sin sida i genomsnitt mer högerorienterade i sina värderingar och något mer konservativa än kvinnorna.

Kyrkan uppfattas som en högerinriktad och konservativ aktör. Som en följd av detta är attityderna till kyrkan mer positiva ur ett politiskt högerperspektiv och mer kritiska ur ett vänsterperspektiv.

– Till viss del kan denna uppfattning kopplas till kyrkans uppdrag. Kyrkan försöker föra fram en viss tolkning och lära och föra den vidare till kommande generationer. Det finns oundvikligen ett element av bevarande i detta, säger Salomäki.

– Indirekt syns den här uppfattningen till exempel i att i genomsnitt är de som säger sig tro på en kristen Gud systematiskt ett steg mer konservativa och ett steg mer åt höger än andra i samma åldersgrupp, detta gäller både män och kvinnor, förklarar Ketola.

Konservativa, liberala eller i mitten?

På det hela taget är personer under 30 år mer liberala i sina värderingar än tidigare generationer. Salomäki och Ketola betonar att de unga männens ökade intresse för kristendomen inte i detta sammanhang innebär att ett särskilt konservativt värdesystem är på uppgång.

– Bland män under 30 år som tror på kristendomens Gud är det till exempel bara en liten minoritet som ser sig själva som religiöst konservativa. På den politiska värdekartan är de något mer högerorienterade än sina jämnåriga, men hamnar i allmänhet mer mitt på axeln liberaler-konservativa. Man kan alltså inte säga att dessa religiösa unga män är särskilt konservativa, utan de står i hög grad i mitten, förklarar Ketola.

Både Ketola och Salomäki anser att debatten om religiositetens roll bland män i synnerhet har blivit överdriven i medierna. Majoriteten av de unga männen upplever trots allt att de är icke-religiösa.

– Den största nyheten finns bland kvinnorna. Den mest dramatiska förändringen syns i att unga kvinnor har rört sig betydligt längre bort från kristen tro och även från utövandet av religion jämfört med äldre generationer av kvinnor. Bland männen är denna förändring mycket mindre markant mellan de olika åldersgrupperna, säger Salomäki.

Kollaps av kvinnors religiositet

Salomäki och Ketola beskriver förändringarna i unga kvinnors religiositet som en ”kollaps”. I de yngre åldersgrupperna har kvinnorna särskilt starkt övergett de värderingar och tankesätt som tidigare generationer haft om religion. I det här avseendet är förändringen mycket tydligare i Finland än i övriga Europa.

– I allmänna religiösa frågor ligger män och kvinnor i genomsnitt mycket nära varandra. Men om man tittar på de olika åldersgrupperna separat är det kvinnor i de äldsta åldersgrupperna som är mest benägna att godkänna olika aspekter av den kristna tron. Unga kvinnor, å sin sida, är de som står längst ifrån detta perspektiv, berättar Salomäki.

– För kvinnor ökar förskjutningen mot mer politiskt vänsterorienterade och liberala värderingar i yngre åldersgrupper och det påverkar attityderna till kyrkan. Bland männen kan man inte se en motsvarande förändring. Bland männen ligger äldre och yngre generationer mycket närmare varandra – till och med så till den grad att åldersgruppen män under 30 år är den mest religiösa i vissa frågor, förklarar Salomäki.

Den plötsliga förändringen i förhållandet till religiositet mellan de olika åldersgrupperna förklaras med andra ord inte så mycket av unga mäns ökade intresse för kristendomen. Skillnaden mellan de olika åldersgrupperna kommer sig av att kvinnorna har förändrats avsevärt på kort tid och har en mer avog inställning till kyrkan och kristendomen än tidigare. Ur ett internationellt perspektiv sett är det anmärkningsvärt att antalet unga kvinnor som identifierar sig som ateister i Finland redan har gått om antalet unga män.

– Ateism har traditionellt setts som en grej för unga män. Det som är en nyhet är att unga kvinnor i Finland har förändrats så mycket i det här avseendet, konstaterar Ketola.

Föränderlig religiositet

Den ateism som unga kvinnor representerar innebär inte nödvändigtvis en allmänt negativ inställning till all religiositet eller andlighet. I alla åldersgrupper är kvinnor fortfarande mycket mer benägna än män att tro på vad som kan klassificeras som allmänreligiösa uppfattningar, såsom tron på en högre makt, änglar, reinkarnation eller på att gott och ont till slut belönas. I Finland måste man se ateismen som uttryckligen en reaktion mot kristendomen och kyrkan.

– Det är inte så att kvinnor entydigt är mindre religiösa än män. Nej, kvinnor är i dagens läge religiösa på ett annat sätt, sammanfattar Kimmo Ketola.

Hanna Salomäki betonar att förändringarna bland kvinnor har en potentiellt stor inverkan på den finländska religiositetens framtid.

– Kvinnornas roll i överföringen av den religiösa traditionen har varit mycket central. Till exempel har kvällsbönen ofta förts vidare särskilt av mödrar och far- eller mormödrar. I det här avseendet kan förändringen bland kvinnor ha en mycket större inverkan på den framtida religiositeten än det som händer bland män, säger Salomäki.

– Det är absolut möjligt att männen kommer att ta en starkare roll i att föra traditionen vidare, tillägger hon.

Förändringens drivkrafter

Vad är då förklaringen till att unga kvinnor i allt högre grad tar avstånd från just kristendomen?

– Trenden att avlägsna sig från kristendomen kan ses inom flera åldersgrupper av kvinnor. Den kristna fostran i hemmen har blivit betydligt mindre eller obefintlig och de yngre generationerna säger allt oftare att de själva tänker fortsätta på samma linje. Detta har stor betydelse för om nuvarande och kommande generationer överhuvudtaget kommer att finna den kristna tron eller kyrkan, säger Salomäki.

Ketola ser också en betydande faktor i det sätt på vilket många människor idag möter religion uttryckligen genom medierna. Till exempel kan den långvariga debatten om äktenskapet driva unga kvinnor längre bort från kyrkan.

– För kvinnor är jämställdhet och sexuella minoriteters rättigheter i genomsnitt viktigare än för män. Det är fullt förståeligt att unga kvinnor i den här situationen frågar sig vilka aktörer som i allmänhet motsätter sig förändring. Vanligtvis visar det sig vara religiösa kretsar, förklarar Ketola.

– I det här sammanhanget kan man förvänta sig att särskilt kvinnor tar avstånd från kyrkan och frågar sig: ”Vänta lite, är det här den gemenskap jag vill tillhöra?” Den upplevda konflikten mellan personliga och religiösa värderingar kan mycket väl vara en viktig drivkraft bakom den förändring vi nu ser, tillägger Ketola.

– Det kan också handla om en mer allmän diskussion om kvinnors och mäns roller i kyrkan. Studier har till exempel visat att kvinnor kan känna att de som kvinnor inte har lika möjligheter till ledarpositioner i kyrkan. Män å andra sidan ser inte detta som något större problem. Dessa uppfattningar skapar en situation där kvinnor förhåller sig mer reserverade än män till institutionell religion, tillägger Salomäki.

En både oroande och lovande utveckling

Hanna Salomäki och Kimmo Ketola ser resultaten i fyraårsberättelsen som både oroande och lovande för kyrkan.

– Utvecklingen är oroande bland kvinnorna, men samtidigt håller det på att ske en förändring i synsätt, och en del har redan hittat kyrkan på ett nytt sätt och börjar om från rent bord. Bland ungdomar finns det många som inte tidigare haft kontakt med kyrkan, så de är friare att närma sig kristendomen utan det förflutnas barlast. Här har kyrkan en möjlighet, visionerar Ketola.

– Unga vuxna tror ändå på något, söker en religion och förväntar sig också mer stöd för att bygga upp sin andliga identitet. Om kyrkan i den här situationen lyckas formulera sitt eget budskap har den lika stora möjligheter på trosfältet som andra aktörer, tillägger Salomäki.

Ketola anser att kyrkan också måste vara medveten om de uppfattningar om kyrkan som den tillskrivs.

– Kyrkan är nödvändigtvis inte så högerinriktad och konservativ som den ofta uppfattas vara, men den här uppfattningen påverkar människors beteende och attityder. Om kyrkan är medveten om detta kan den också medvetet förändra den här uppfattningen. Det finns många aspekter av kyrkan som nu förbises, påpekar han.

Hanna Salomäki och Kimmo Ketola diskuterade också frågan i Yle Radio 1:s program Horisontti. Du kan lyssna på avsnittet på Yle Arenan (på finska).

Text av Mikko Kurenlahti / översatt och bearbetad till svenska

Foto: Pixabay