Uttrycker kyrkan dopets betydelse så att dagens människor förstår? Ny artikelsamling presenterar forskning om dop och fadderskap

Dopet är barnets första fest. Enligt kyrkans tro är dopet det bästa föräldrarna kan ge sitt barn. Dopet handlar om Guds kärlek och att varje barn är ett under just sådant som det är. Varför låter allt flera föräldrar idag bli att döpa sina barn?

Frågan är något som Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland reflekterar över. Under 2000-talet har antalet döpta sjunkit märkbart i alla nordiska länder. Inte ens de föräldrar som hör till kyrkan väljer nödvändigtvis dop åt sina barn. I bakgrunden finns sociologiska förändringar. Å andra sidan är forskarna benägna att påstå att kyrkan kanske inte förmår uttrycka dopets betydelse på ett sätt som är förståeligt för dagens människor.

Lutherska kyrkan har utvecklat nya modeller för dop, till exempel dopevenemang med låg tröskel där församlingarna tagit ansvar för festarrangemangen. Å andra sidan uppskattar människor en fest de själva förbereder och den gemensamma ritualen.

Kyrkans forskningscentrals nya artikelsamling Kasteen polulla: Kasteen ja kummiuuden teologiaa ja käytäntöjä (ung. Dopets stig: Teologi och praktik kring dop och fadderskap) samlar en rad aktuella forskningsartiklar om dopet. Publikationen offentliggörs 26 oktober och hör samman med Kyrkostyrelsens projekt Dop och fadderskap som genomförts under 2018-2020.

Dopvattnets symbolik

I en artikel i publikationen Kasteen polulla presenterar chefen Hanna Salomäki hur dopsituationen förändrats i de nordiska länderna på 2000-talet. På basen av Kyrkans forskningscentrals undersökningsmaterial analyserar hon vilka faktorer som påverkat finländarnas beslut att döpa eller låta bli att döpa sitt barn, och hur uppfattningarna skiljer sig mellan olika åldersgrupper och kön.

Forskaren Jyri Komulainen presenterar i sin artikel bland annat den symbolik som världsreligionerna anknyter till vatten. Komulainen menar att den lutherska teologin speciellt mycket betonar hur Guds ord verkar i dopet. Symboliken med vattnet i sin tur blir ytlig.

– Den föränderliga religiositeten skulle ändå kräva en sådan beskrivning av det kristna dopet som människor kan känna igen. I det arbetet kan den lutherska dopundervisningen ta vara på den mellankyrkliga ekumeniken men också den religionsvetenskapliga forskningen om vattnets symbolik och betydelsen av ritualer under livscykeln, säger Komulainen.

– De tidiga kristna talade om dopet som upplysningens dop. Borde man återuppliva det här sättet att uttrycka det i den nyandlighet som råder idag?

I artikelsamlingen tolkar man också de känslor som människor i sina bloggtexter ger uttryck för i när det gäller dop och namngivning. Vad är betydelsefullt för dagens mammor i form av övergångsriter då barnets föds och hurdana övergångsriter håller på att bildas. Dessutom reflekterar man över de religiösa ceremoniernas betydelse i studerandes tankevärld och hurdan uppfattning de har om dop och fadderskap.

– Millenniegenerationen är mera kritiska till institutionaliserad religion – såsom kulturkristendom – än tidigare generationer. Som en fortsättning på dop- och fadderskapsprojektet försöker vi bättre förstå just dessa 30-40-åriga sökares världsbild och tankar. Vi behöver ett kreativt teologiskt arbetssätt i kyrkan, utveckla ledarskapet och samarbeta i nätverk. Det finns fortfarande stora förväntningar på kyrkan. Vi vill leva upp till de förväntningarna och utveckla arbetet utgående från människorna, konstaterar chefen för Kyrkostyrelsens enhet för fostran och familjefrågor Jarmo Kokkonen.

Dop- och fadderskapsseminarium 26.10.2021

Kyrkans forskningscentral ordnar tillsammans med församlingarna i Vanda och Kyrkostyrelsen ett seminarium om dop och fadderskap 26 oktober klockan 9-12 i Dickursby kyrka och på YouTube. Vid seminariet presenteras nya forskningsresultat och framtida utmaningar, lokala utvecklingsprojekt och artikelsamlingen Kasteen polulla offenliggörs.

Vid seminariet diskuterar man kyrkans roll och verksamhetsmodeller i en tid då kyrkliga förrättningar inte längre är en självklarhet. Vilka nya teologiska öppningar finns i dopdiskussionen? Hur förverkligas målsättningarna i kyrkans strategi om missionsinriktning och om en kyrka som riktar sig utåt? Hur syns det här till exempel i kyrkans förhållande till invandrare?

Mera information:
Jyri Komulainen, forskare, Kyrkans forskningscentral, tfn 040 142 5189  
Jarmo Kokkonen, chef, Fostran och familjefrågor, Kyrkostyrelsen, tfn 050 594 1316  

Artikelsamlingen Kasteen polulla

Anmälan till seminariet  

kaste.fi
dopet.fi