Samspelet mellan ekonomi, politik och teologi i Europa

Vid ett diskussionstillfälle i Helsingfors på måndag (5.6) presenterades Europeiska kyrkokonferensens (CEC) dokument Beyond Prosperity? European Economic Governance as a Dialogue between Theology, Economics and Politics (ung. Mot en mera rättvis och blomstrande framtid i Europeiska unionen. Styrning av den europeiska ekonomin: en dialog mellan teologi, ekonomi och politik).

I diskussionen deltog direktionsmedlemmen i Finlands Bank Olli Rehn, europarlamentariker Sirpa Pietikäinen, professor Heikki Hiilamo, Akavas chef för internationella frågor Markus Penttinen och ledande ekonom på Finlands näringsliv (EK) Penna Urrila.

Diskussionen öppnades av biskopen i Esbo stift Tapio Luoma som betonade att EU:s målsättning borde vara att främja det gemensamma och människors goda. Luoma lyfte också upp ekonomisk etik ur ansvarstagandets synvinkel och om det i dagens EU finns gemensamma målsättningar som alla EU-medborgare kan skriva under.

Finlands Banks direktionsmedlem Olli Rehn talade om hur EU:s ekonomiska politik kan svara mot utmaningar som rättvis och hållbar utveckling. Hans slutsatser var att Europas stater bäst kan svara mot aktuella samhälleliga utmaningar genom att utveckla sitt samarbete och unionens verksamhet.

– Då kyrkor som företrädare för den kristna etiken betonar rättvisa och solidaritet och ser människovärdet och i förlängningen vårt ansvar för varandra oberoende av nationalitet, kan kyrkorna å sin sida verka som en motvikt till nationalismen i dess snävaste och mest negativa form, betonade Rehn.

Rehn konstaterade att han hade lätt att hålla med det som konstateras i Europeiska kyrkokonferensens dokument om att européerna nu behöver en gemensam historia om det gemensamma goda i den europeiska gemenskapen.

För utvecklingen inom EU mot det gemensamma goda?

Professor Heikki Hiilamo är en av dem som utarbetat dokumentet och presenterade bakgrund, innehåll och vilken inverkan dokumentet har i Finland. Innehållet har sammanfattats i sju rekommendationer och varje rekommendation innehåller också åtgärdsförslag.

I dokumentet strävar man efter att beskriva de europeiska kyrkornas synsätt på samspelet mellan ekonomi, politik, etik och teologi. Dessutom presenteras tankar om hur EU:s ekonomiska politik kan utvecklas. Bakgrunden till dokumentet är den ekonomiska krisen och ökade inkomstklyftor.

– De viktigaste frågorna i dokumentet är om kyrkorna vill fördjupa den politiska unionen, och om utvecklingen av EU för mot det gemensamma goda. I ställningstagandet betonas att kyrkorna har en positiv inställning till Europeiska unionen, konstaterade Hiilamo.

Hiilamo lyfte bland annat upp aspekten på hållbar utveckling i dokumentet. Han  menar att strävan efter hållbar produktion och konsumtion, ett hållbart samhälle, passar utmärkt samman med unionens grundläggande mål.

Kyrkans roll i diskussionen kring ekonomi

Hiilamo konstaterade att ställningstagandet till innehåll och stil påminner om de finländska lutherska biskoparnas uttalande om välfärdssamhällets framtid Att dela med sig av det goda (1999). Man hänvisar också till det i CEC:s dokument.

– Att dela med sig av det goda väckte på sin tid mycket diskussion och även kritik för att kyrkan började blanda sig i sådant som den tidigare hade tigit om, dvs. ekonomin.

– Det fördelaktiga med CEC:s dokument är att det är ett inlägg i diskussionen om EU:s framtid i ett mycket viktigt skede. Som en följd av att  USA och Storbritannien isolerar sig måste Europa tänka igenom sin roll och sin uppgift i världen på nytt. En väsentlig fråga rör ekonomins roll i framtiden och för att främja välmående. Ställningstagandet erbjuder nya nycklar till den debatten, sade Hiilamo.

Europarlamentarikern Sirpa Pietikäinen konstaterade att kyrkans roll i EU i fortsättningen kunde vara att ordna den typen av diskussioner som ordnades på måndagen. 

– Hur kan kyrkans synsätt och goda moral förverkligas, hur gör man EU till medborgarnas EU, undrade Pietikäinen som hoppades att kyrkan skulle ha resurser att delta i finansvärldens innehållsdiskussion.

Markus Penttinen påpekade att den finländska prästen och ekonomivetaren Anders Chydenius roll har hamnat i skymundan i den kyrkliga diskussionen. Han hoppades på kyrkans deltagande i diskussionen om internationell beskattning, klimatpolitik, handelspolitik och hållbar utveckling.

– Det är viktigt att kyrkan diskuterar EU-frågor. Värderingarna bli konkreta i relation till substansfrågor, sammanfattade Kyrkostyrelsens EU-jurist Lena Kumlin diskussionens behållning. Hon menade att det är en plikt för kyrkan att delta i diskussioner om EU:s framtid.

Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland är medlem i Europeiska kyrkokonferensens (CEC) kommission för kyrka och samhälle (CSC). CSC har 125 medlemskyrkor som formar ett nätverk som följer med EU-institutionens verksamhet och påverkar i de frågor som är viktiga för kyrkan.

Mera information: EU-jurist Lena Kumlin, tfn 050 430 3953, lena.kumlin@evl.fi

Sammandrag av rapporten Beyond Prosperity? (på finska)