Religionens synlighet i samhället är en människorättsfråga

I samhället påverkar religioner på många olika sätt. De syns i det offentliga rummet till exempel som heliga byggnader, i festtraditioner och helgdagar, i matkultur och klädsel. I och med att antalet religioner och åskådningar i Finland har ökat har det också uppstått en samhällsdebatt om hur mycket eller litet religioner och livsåskådning får synas och påverka det offentliga.

Den färska webbpublikationen Uskonnolliset tavat ja julkinen tila Suomessa (ung. Religiösa seder och det offentliga rummet i Finland) tar man en titt på den lutherska tolkningen av religionens plats i det offentliga rummet, om olika sätt att tolka religionsneutralitet, riktlinjer angående religiös klädsel i Finland samt förhållandet mellan en religiös lagtolkning och lagstiftningen i samhället. Publikationen är en av Kyrkans forskningscentrals webbpublikationer och den är skriven av pastor, TD, HM Leena Sorsa.

Religionsfrihet stöder rätten till religiös klädsel i det offentliga rummet

”Den religiösa mångfalden syns idag i den finländska gatubilden mer än någonsin förr. En enkätundersökning visar att finländarnas inställning till närvaron av olika religiösa klädestraditioner i det offentliga rummet är rätt neutral och att den efterhand långsamt blivit mer positiv. Ändå förhåller man sig fortfarande rätt kritiskt till islamiska kvinnors klädestraditioner, i synnerhet användningen av burka”, konstaterar Leena Sorsa.

Religionernas roll i offentligheten styrs främst av religionsfrihet, jämlikhet och förbud mot diskriminering. Människorättsavtal styr mot en tolkning där man bör inta en positiv hållning till olika religioners och åskådningars närvaro och påverkan i samhället och det offentliga rummet. Statens uppgift är att främja den här tolkningen tillsammans med representanter för religioner och åskådningar.

I Finland har staten inte gått in för att främja någon enskild religion eller syn, men har haft en positiv inställning till religionernas roll och närvaro i samhället.

I samhället måste man se till att inte inlägg som bygger på till exempel fördomar eller direkt fientlighet mot en religion eller religioner försvårar religiös praxis i det offentliga rummet. En positiv inställning till religiösa klädesseder främjar religionsfrihet, jämlikhet och samhällsfred – och närvaron av kvinnor som går klädda i religiösa kläder i arbetslivet och bidrar därmed också till jämställdhet.

Öppet samtal löser konflikter mellan religiös lag och samhällets lag

Även i Finland förekommer praxis som bygger på religiösa traditioner och som kan tolkas som varande i konflikt med finländsk lagstiftning. Sådana är till exempel omskärelse av gossar eller intern lagskipning inom religiösa grupper. I religiösa samfund kan det också förekomma en tolkning där den religiösa lagen ses som överordnad och prioriterad framom samhällets lag.

Statens uppgift är att skydda medborgarnas rättigheter men också religionsfriheten. Publikationen konstaterar att öppna diskussioner och samtal och ett positivt samarbete mellan statsmakten och religiösa samfund är nyckeln till att lösa svåra tolkningsfrågor.

Mera information:
TT, HM Leena Sorsa tfn 050 544 3344, leena.sorsa@evl.fi

Kyrkans forskningscentrals webbpublikationer nr 55: Uskonnolliset tavat ja julkinen tila Suomessa, Leena Sorsa

Finländarnas inställning till religiösa klädestraditioner och uppfattningar om hur de religiösa grupperna har utvecklats i Finland finns på Kyrkans forskningscentrals webbportal (på finska):

Kirkon ja valtion suhteet: www.kirkontutkimuskeskus.fi > Suomalaisten uskonnollisuus > Valitse alakategoria: 2015 > Kirkon ja valtion suhteet

Kirkon ja valtion suhteet – kirkon työntekijät ja luottamushenkilöt: www.kirkontutkimuskeskus.fi > Kirkon työntekijät ja luottamushenkilöt > Valitse alakategoria: 2015 > Kirkon ja valtion suhteet – kirkon työntekijät ja luottamushenkilöt