Ny forskningspublikation belyser utvecklingen av relationen mellan religion och stat

Religionsfrihet är en av hörnstenarna i den västerländska demokratin. Den lagstadgade rätten att välja sin tro var en historiskt viktig vändpunkt i det finländska samhället. Den nya forskningspublikationen Kirkko yhteiskunnassa – suhteet ja rajapinnat (ung. Kyrkan i samhället – relationer och gränssnitt) tar tag i problematiken i relationerna mellan kyrka och stat då Finlands första religionsfrihetslag fyller hundra år.

Boken publiceras tisdag 5 september klockan 12.30-14 på Södra kajen 8 i Helsingfors (Mikaelsalen). Anmälan till publiceringstillfället senast 31.8.

Publikationen Kirkko yhteiskunnassa baserar sig på Kyrkans forskning och utbildnings forskningsprojekt med temat kyrkan som en religiös aktör i samhället. Avsikten med boken är att uppdatera hur begreppet religionsfrihet har utvecklats och hur det ser ut idag, och hur relationen mellan stat och religion har utvecklats och dess framtid. Förutom lagstiftning behandlar boken också värdefrågor, kyrkans relation till olika samhälleliga institutioner och politiska påverkan.

Finländarna önskar att kyrkans och myndigheternas samarbete vid krishantering också syns i lagstiftningen

Av kyrkans samhälleliga uppgifter är deltagandet i krishanteringen något som får speciellt brett stöd bland finländarna. Det här framgick av undersökningen Gallup Ecclesiastica 2022. Veli-Matti Salminen lyfter i sin artikel fram att ungefär hälften av finländarna önskar att det också ska vara lagstadgat att kyrkorna ska bistå myndigheterna i krissituationer. Det är en förvånande observation med tanke på att det i nuläget finns ett betydande tryck på att kyrkornas offentligrättsliga ställning ska monteras ner.

Begravningsväsendet är en av de samhälleliga institutioner som i Finland är nära anknuten till den kristna traditionen. Det finns en önskan om förändring i den frågan, visar Leena Sorsa på i sin artikel. Olika begravningsformer och -önskemål ökar i takt med individualiseringen. Sorsa betonar att kontakten mellan begravningsväsendet och lagstiftarna är viktig för att verksamheten eller den lagstiftningen som styr den inte ska stampa på stället då begravningssederna utvecklas. För att religionsfriheten ska förverkligas krävs också ömsesidig kontakt och diskussion mellan religiösa samfund och åskådningssamfund.

Mångfalden av kulturer och åskådningar i samhället medför ett förändringstryck på hur relationerna mellan religion och stat är organiserade. Pasi Saukkonen föreslår i sin artikel en modell med en åskådningsmässigt neutral stat med religiös pluralism. Där skulle religiösa samfund likvärdigt höra till medborgarsamhället och staten skulle garantera rätten att höra till eller låta bli att höra till ett religiöst samfund. På så sätt erkänns mångfalden av religioner och åskådningar och deras symboliska betydelse för människorna och samhället.

Kirkko yhteiskunnassa: suhteet ja rajapinnat publiceras i serien Suomen ev.-lut. kirkon tutkimusjulkaisuja och den finns i webbtjänsten Kyrkans publikationer.

Mera information:
Veli-Matti Salminen, Kyrkans forskning och utbildning, tfn 040 1424 896, veli-matti.salminen@evl.fi  
Isto Peltomäki, Helsingfors universitet,  isto.peltomaki@helsinki.fi