Kyrkans jämlikhetsenkät: Det förekommer trakasserier i församlingarna

I början av 2022 genomförde Kyrkans forskning och utbildning en undersökning för att samla information om jämställdhet och likabehandling i evangelisk-lutherska kyrkan i Finland. Undersökningen riktade sig till församlingsanställda och förtroendevalda. Enligt undersökningen förekommer det såväl verbala som fysiska trakasserier i församlingarna. 

Nästan en tiondel av kyrkans anställda hade upplevt trakasserier både i och utanför arbetsgemenskapen. De trakasserier som förtroendevalda upplevt hade främst skett i anslutning till förtroendeuppdrag. Sju procent av de anställda och tre procent av de förtroendevalda uppgav att de upplevda trakasserierna förekommer fortfarande. 

Över 17 procent av de församlingsanställda berättade att någon hade framfört elaka kommentarer eller förolämpningar relaterade till kön eller sexualitet på deras nuvarande arbetsplats. Mindre än en tiondel av de förtroendevalda hade upplevt sådana trakasserier i sitt nuvarande förtroendeuppdrag. En tiondel av de anställda och några procent av de förtroendevalda hade upplevt fysiska närmanden. Andelen i undersökningen var klart högre än till exempel i Kyrkans arbetsbarometer 2011, då sex procent av de tillfrågade uppgav att de utsatts för sexuella trakasserier på arbetsplatsen. 

 – Även om enkätresultaten för 2011 och 2022 inte är direkt jämförbara så vittnar den betydande andelen personer som upplevt trakasserier om att man pratar mer om trakasserier och att det finns tydligare gränser för vad som är trakasserier och vad man inte ska tolerera i arbetsgemenskapen, säger Veli-Matti Salminen, t.f. chef för Kyrkans forskning och utbildning. 

Kön och yrkesgrupp är ofta orsak till upplevd ojämlikhet 

Utgående från undersökningen är kön en betydande faktor då personer upplever bristande jämlikhet till exempel vid avancemang i karriären, i lönefrågor eller andra förmåner. Församlingsanställda berättade att de upplevt ojämlikhet, speciellt på grund av kön, yrkes- eller personalgrupp och ålder. Bland förtroendevalda baserades erfarenheterna av bristande jämlikhet på i synnerhet religiös övertygelse, kön eller ålder. 

Könsdiskriminering av anställda fick i den här undersökningen större fokus än i Kyrkans branschbarometrar 2005-2011 då diskriminering av olika grupper av anställda var vanligare än diskriminering på grund av olika kön. 

Prästens kön är fortfarande en aktuell fråga 

Nästan 17 procent av de anställda och en tredjedel av de förtroendevalda sade att diskussionen om prästens kön och ämbetsutövning fortfarande är aktuell i församlingen. Det här märks till exempel i att en församlingsmedlem inte vill delta i en gudstjänst som förrättas av en prästvigd kvinna. Ungefär en fjärdedel av de tillfrågade hade sådana erfarenheter. Mindre än en femtedel av de tillfrågade sa också att en besökare i församlingen hade önskat ändrade arbetsturer för prästerna vid gudstjänster på grund av kön. Sju procent av de anställda och åtta procent av de förtroendevalda rapporterade om att församlingen ändrat i arbetsturer vid gudstjänster på grund av kön. I församlingarna förekommer också undervisning om att en kvinna inte kan tjänstgöra som präst. 

– Prästämbetet är inte knutet till kön. En del av församlingsbornas och besökarnas tillvägagångssätt vittnar om att attitydförändringar är långsamma. Att församlingarna ändrar arbetsturer på grund av kön är enligt reglerna diskriminerande och att det sker är inte juridiskt hållbart, säger Veli-Matti Salminen. 

Vi har blivit uppmärksamgjorda på problemen 

Initiativet till undersökningen kom från en arbetsgrupp som Kyrkostyrelsen tillsatte i mars 2021 för att främja jämlikhet och jämställdhet i kyrkans arbetsgemenskaper och verksamhet. Till gruppen hör att utveckla uppföljningen av situationen för jämställdhet och likabehandling. 

Ärkebiskop Tapio Luoma har också uppmärksammat frågan – särskilt efter att 2021 ha deltagit i Kvinnoorganisationernas Centralförbunds och Delegationens för jämställdhetsärenden projekt Jämställdhetsgärningar ger förändring, Kyrkostyrelsens och Finska Missionssällskapets diskussionsserie om våld mot kvinnor i Finland. 

Ärkebiskop Luoma anser enkätresultaten oroande.

– Vi har inte lyckats rensa ut den strukturella diskrimineringen från vår kyrka. Ansvaret ligger hos oss som kyrkans ledare. 

Enligt ärkebiskopen är det viktigt att stärka kunnandet och strukturer som förebygger diskriminering i kyrkan.

– Vi behöver satsa på befintliga verktyg såsom nätverket för trakasserier och planen för likabehandling men också uppdatera och förenhetliga praxis som främjar jämställdhet och skyddar mot diskriminering. 

– Vi behöver visa att vi tar det på allvar, säger ärkebiskopen. 

De som svarade på enkäten var Kyrkans forskning och utbildnings onlinepanel bestående av 568 personer. Enkäten besvarades av 240 anställda och förtroendevalda och svarsprocenten var 40 procent. Undersökningens teman var planer för jämställdhet och likabehandling, upplevd jämställdhet, upplevd diskriminering, upplevda trakasserier och mobbning samt prästämbete och kön.

Sammanfattande presentation (på finska) av enkätresultaten.

Mera information: 
Veli-Matti Salminen, t.f. chef, Kyrkans forskning och utbildning, veli-matti.salminen@evl.fi, tfn 040 142 4896. 
Anneli Vartiainen, teologisk specialmedarbetare, ärkebiskopens kansli, anneli.vartiainen@evl.fi, tfn 050 326 9019.