Kyrkans förnyade riktlinjer för landsbygden: Hur kommer kyrkan att vara närvarande i landsbygdsbefolkningens liv i framtiden?

Syftet med kyrkans förnyade riktlinjer för landsbygden är att stärka landsbygdsförsamlingarnas verksamhetsförutsättningar och nätverkande och minska den regionala segregeringen.

En aktuell och stor utmaning för kyrkan är hur man ska svara på förändringar såsom åldrande och krympande befolkning på landsbygden i olika delar av Finland . Även på landsbygden minskar antalet medlemmar i kyrkan men där beror det främst på låga födelsetal och höga dödstal snarare än på att människor lämnar kyrkan.

– Det nuvarande policydokumentet är en stark öppning för en diskussion om de framtida förutsättningarna för landsbygdsförsamlingar. På landsbygden förändras verksamhetsmiljön snabbt. Jag ser fram emot djärva handlingar utgående från policydokumentet, både på riksnivå och i de lokala landsbygdsförsamlingarna, säger Tuomo Törmänen, kyrkoherde i Taivalkoski församling som har lett arbetsgruppen som under perioden 10.2.2022–31.12.2023 har förberett förnyelsen av riktlinjerna.

Församlingarna behöver förnyas

I riktlinjerna konstaterar arbetsgruppen att församlingarna på landsbygden behöver förnyas och att den behöver göras på ett hållbart sätt, så att de också i framtiden tillgodoser invånarnas behov och önskemål. I kyrkan vill man tillsammans främja landsbygdens livskraft och stödja åtgärder som främjar förnyelse och att hela Finland är bebott. Det här kräver helhetskyrkans och stadsförsamlingarnas stöd och jämlika samverkan. Kyrkans grundläggande uppgift är densamma i varje församling, oavsett var de befinner sig geografiskt.

Landsbygdsriktlinjerna betonar att vi på många sätt är beroende av landsbygdens näringar, jord- och skogsbruk, företagande och service. Det är viktigt att använda lokala tjänster och produkter. En stor del av finländarna har sina rötter på landsbygden. Landsbygden möjliggör en försörjningstrygghet, en levande och befolkad gränsregion och grön teknik som behövs också i stadsområden. Detta ömsesidiga beroende borde erkännas tydligare än hittills. Att landsbygden är livskraftig ligger också i stadsbornas intresse.

Människors ökade rörlighet är ett nytt fenomen

Forskning visar att landsbygdsområden är attraktiva platser att bo på. Ökad rörlighet återspeglas i ett boende på flera orter. Då en åldrande och krympande befolkning har varit bekant i många landsbygdsförsamlingar i årtionden så är ökningen av antalet invånare som lever på flera orter och tillbringar tid på landsbygden ett nytt fenomen. Förändringar i arbete och studier, ökad fritid och utvecklingen av transport- och kommunikationsteknik har fört fenomenet till en ny nivå.

I framtiden kommer församlingarna också att behöva hitta sin egen roll i nya nätverk inom välfärdsområden, familjecentraler och hälso- och socialtjänster. Mitt i förändringarna kan församlingens verksamhet vara den enda lokala samhällsservice som finns tillgänglig för lokalbefolkningen. Under de närmaste åren kommer många församlingar på landsbygden också att behöva hitta nya sätt att arbeta med grannförsamlingar. Gemensamma tjänster är exempel på möjlighet till samarbete.

I princip bör alla medlemmar i kyrkan ha lika tillgång till kyrkans tjänster.

Kyrkan gör gott

På många orter är de kultur- och musikaktiviteter som församlingarna ordnar eller sköter gemensamt en viktig verksamhetsform som stärker välbefinnandet. Strömning av gudstjänster och andra evenemang lockar många och gör det möjligt att delta oberoende av tid och plats. Med hjälp av uppkoppling på distans är det också möjligt att ordna klubb-, diakoni- och till och med körverksamhet.

Kyrkan erbjuder en unik tjänst genom sina kostnadsfria själavårdstjänster. De flesta församlingar har avtal med familjerådgivningscentraler och sjukhussjälavårdare i regionen. Deltagande på distans har också möjliggjort familjerådgivning och själavårdsdiskussioner på ett nytt sätt.

Olika samhällskriser har visat att det andliga och psykiska stöd och den kriskompetens som kyrkan erbjuder är på en hög nivå och fortsätter att utvecklas. Kyrkan är en plats för alla människor i regionen mitt i den gemensamma sorgen, och kyrkan vet också hur man ger utrymme för tyst sorg.

Kyrkans klimatarbete är inriktat på att ta itu med klimatförändringarna och minska utsläppen av skadliga växthusgaser från kyrkans verksamhet och byggnader. I kyrkans miljödiplom ingår att förbättra energieffektiviteten i kyrkans byggnader.

Förändringar i samhället tvingar församlingarna att förändras. Kyrkan kommer även i framtiden att behöva kunniga och utbildade medarbetare. När det gäller önskemål om användning av kyrkans resurser finns det på landsbygden en viss betoning på gudstjänstliv, barn-, familj- och konfirmandverksamhet, begravning och begravningsplatser. I städerna finns istället en stark betoning på samhällsinriktat arbete, jämlikhet, jämställdhet, tillgänglighet, rättvisa och förebyggande av utslagning. 

Genom rekommendationerna till kyrkomöte, stift och församlingar såväl på landsbygden som i städer vill man säkerställa att kyrkan fortsättningsvis kan vara en röst för en hållbar framtid och hopp i församlingar och samhällen på landsbygden.

Kyrkans förnyade riktlinjer för landsbygden 2023 “En kyrka på många platser” godkändes av kyrkostyrelsens plenum den 19 september 2023. Riktlinjerna kommer att översättas till svenska.

Mera information:
Tuomo Törmänen, kyrkoherde, arbetsgruppens ordförande, tuomo.tormanen@evl.fi, tfn 040 848 0986
Liisa Välilä, arbetsgruppens sekreterare, Kyrkostyrelsen, liisa.valila@evl.fi, tfn 040 688 1567

Bild: Taivalkoski kyrka, Taivalkoski församling / Heikki Turpeinen.

Kyrkans förnyade riktlinjer för landsbygden 2023 “En kyrka på många platser” (på finska). Riktlinjerna kommer att översättas till svenska.

Kyrkans senaste riktlinjer för landsbygden:
Lokalförsamlingen – ande och liv på landsbygden. Kyrkans riktlinjer för landsbygden 2015