Kyrkan är med och bygger ett hållbart samhälle – effekterna av minskade sociala förmåner behöver undersökas

Kyrkan vill tillsammans med andra aktörer i samhället vara med och bygga ett samhälle som är hållbart och rättvist och där de mest utsatta människorna beaktas. Kyrkans röst hörs bland annat i utlåtanden till lagförslag. I sina utlåtanden från september 2023 har kyrkan bedömt effekterna av nedskärningar i de sociala förmånerna.

Effekterna på barn, psykisk hälsa och inkludering bör undersökas

Utkomststödet behöver betraktas som en helhet, konstaterar Kyrkostyrelsen i sitt utlåtande om ändringen av lagen om utkomststöd.

I utlåtandet konstateras bland annat att bytet till en förmånligare bostad kan innebära att man flyttar till ett område med längre arbets- och skolresor. Speciellt för barn kan en flytt innebära att byta vänner och skola och avsluta sina hobbyer. Om en flytt leder till att de kostnader som ska täckas av grundandelen ökar mer än vad bostadskostnaden minskar, är kravet på flytt oskäligt. 

– Vi är särskilt oroade över personer som samtidigt drabbas av flera nedskärningar i den sociala tryggheten. Det kan leda till marginalisering av individer och familjer och en ökning av psykiska problem. Det leder inte bara till mänskligt lidande utan också till kostnader för samhället, konstaterar kyrkostyrelsens kanslichef Pekka Huokuna. Enligt kyrkostyrelsens utlåtande borde man före man lagstiftar undersöka de sammanlagda effekterna av olika nedskärningar på de mest utsatta.

I sitt utlåtande har Kyrkostyrelsen också tagit ställning till regeringens förslag till ändring av lagen om arbetslöshetsskydd och konstaterar bland annat att förslaget att förlänga löntagarens arbetsvillkor från 26 kalenderveckor till 12 månader försvårar situationen för dem som har svårt att få arbete. Beroende på situationen på arbetsmarknaden, den arbetssökandes utbildning och familjeförhållanden kan det vara svårt att hitta tillräckligt långa anställningsförhållanden. Situationen för ensamstående föräldrar och äldre arbetssökande är särskilt bekymmersam. Kyrkostyrelsen stöder inte avskaffandet av barnförhöjningen, eftersom den kommer att ytterligare försvåra situationen för föräldrar och barn i familjer som upplever arbetslöshet. De negativa effekterna av att förlänga självrisktiden skulle påverka de mest utsatta.

Att klara sig ekonomiskt i vardagen är ofta en utmaning för personer som får bostadsbidrag

Kyrkostyrelsen ser de föreslagna ändringarna i lagen om bostadsbidrag som utmanande.

”Ansökningarna från Kyrkans diakonifond visar att det är utmanande för dem som får bostadsbidrag att klara sig ekonomiskt i vardagen. En åtstramning av de disponibla inkomsterna skapar osäkerhet och otrygghet för utsatta hushåll. Höjningen av bassjälvriskandelen tvingar hushållen att ansöka om utkomststöd, medan slopandet av avdrag från förvärvsinkomst gör det svårare att ta emot deltidsarbete och tillfälligt arbete. Särskilt i glest befolkade områden är det inte alltid möjligt att realisera värdet av ägarbostäder. Av ansökningarna till Kyrkans diakonifond framgår att de som får bostadsbidrag för ägarbostäder är låginkomsttagare för vilka en anspråkslös ägarbostad kan vara det mest förmånliga boendealternativet och bostadsbidraget en inkomstkälla som gör det möjligt att överleva vardagen”, konstateras i utlåtandet.

Sektorövergripande stöd och samarbete viktigt inom barnskyddet – att sänka åldersgränsen för ungdom rekommenderas inte

Kyrkostyrelsen har också avgett ett utlåtande om ändringar i lagen om barnskydd och lagen om småbarnspedagogik. När det gäller fördelningen av kostnaderna för småbarnspedagogik ser Kyrkostyrelsen det som positivt att förtydliga helheten för kostnadsersättning. När man förbereder den planerade lagändringen, där man ändrar definitionen av ungdomar från tidigare 18–24 år till 18–22 år, är det bra att ta hänsyn till att ungdomslagen definierar ungdomar som alla personer under 29 år och att FN definierar ungdomar som personer i åldern 15 till 24 år, konstaterar Kyrkostyrelsen.

”Kyrkostyrelsen anser att man i stället för att sänka åldersgränsen för eftervård bör eftersträva besparingar för att förbättra barnskyddets effektivitet, förbättra den geografiska jämlikheten och utveckla ett sektoröverskridande stöd och samarbete.”

Kyrkostyrelsen har också tagit ställning till ändringen av skattelagstiftningen på begäran av finansministeriet. Kyrkostyrelsen anser förslagen välkomna och i rätt riktning i en utmanande ekonomisk situation, även om vissa av förslagen kommer att försvaga de offentliga finanserna på kort sikt. Höjningen av självriskandelen för resor mellan bostaden och arbetsplatsen kan öka behovet av diakonalt stöd i församlingarna där många människor redan befinner sig i en utmanande ekonomisk situation.

Kyrkostyrelsen anser det humant att skyldigheten att betala arvsskatt före arvsmedlen kan användas för att finansiera skatten minskas genom att förlänga betalningstiden. Arvsskatten har orsakat ekonomiska svårigheter för många. 

Bild: Matservering för arbetslösa och mindre bemedlade i Uleåborg. Fotograf: Sanna Krook.

Mera information:
Tiina Saarela, sakkunnig, Kyrkostyrelsen, tiina.saarela@evl.fi, tfn 050 344 8573
Johanna Simpanen, ekonomiplaneringschef, johanna.simpanen@evl.fi, tfn 050 432 3323