Forskning: Vanlig präst räcker – arbetsbelastning och utmaningar med ledarskapet leder in på andra områden

De förväntningar som ställs på prästkandidater präglas allt mera av barmhärtighet: en vanlig präst är en bra präst. Majoriteten av prästerna upplever att deras arbete är mycket betydelsefullt. För en teologie studerande som överväger att bli präst är positiva erfarenheter från församlingspraktiken och den första arbetsplatsen i en församling viktiga för att rikta in sig på att bli präst och för att växa in i uppgiften.

Å andra sidan kan besvikelser i arbetslivet i kyrkan få såväl studerande som färdiga präster att söka sig någon annanstans. Besvikelserna hör speciellt samman med ledarskapet inom Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland och belastningen i arbetet.

Det här framkommer i forskningspublikationen Opinnoista pappisuralle – Pappeuteen kasvu, haasteet ja muutokset (på svenska ung. Från studier till prästyrket – Att växa till präst, utmaningar och förändringar) som publiceras 31.1.2024. Redaktörer för publikationen är Kati Tervo-Niemelä, Veli-Matti Salminen och Noora Palm.

Forskningen behandlar skedet då studerandena förbereder sig för att bli präster och frågor som aktualiseras i början av arbetskarriären. Forskningspublikationen består av vetenskapliga artiklar skrivna av sakkunniga inom flera olika områden. Publikationen är slutrapport för forskningsprojektet Maisterista papiksi (Från magister till präst) som gjorts i samarbete mellan Kyrkostyrelsen och de universitet som utbildar teologer.

Finns rum att växa inom prästyrket: vanlighet räcker

Forskningen visar att teologie studerandes yrkesmässiga inriktning ofta förändras under studierna. För många är steget från teologie magister till präst resultatet av ett långt övervägande och mer än bara en övergång från studier till arbetsliv. Det som leder till prästyrket är framför allt att den studerande upplevt en kallelse, en tillräcklig samstämmighet med kyrkans lära och ställningstaganden, och positiva upplevelser av församlingspraktik.

I biskoparnas förväntningar på prästkandidaterna betonas barmhärtighet och mänsklighet vid rekryteringen: en präst behöver inte vara sakkunnig inom alla områden och det finns utrymme att växa i yrket. I de dokument som behandlar prästämbetet i kyrkan betonas att vanlighet och att leva som kristen räcker. Också prästerna själva betonar vanligheten som en styrka.

Forskningen visar att arbetsåren stärker prästens upplevelse av kunnande. I början av karriären upplever prästerna förmågan att möta människor som en styrka. Däremot kan själavård vara mer främmande som begrepp och i praktiken. Prästerna upplever brister i sitt kunnande bland annat i administrativa uppgifter, bibelkunskap, ungdomsarbete och ledarskap.

Stark upplevelse av betydelsefullhet i arbetet – men ökad arbetsbelastning hotar välmående

Forskningen visar att äldre präster upplever störst betydelse i arbetet. Män upplever prästens arbete som en större källa till betydelse än kvinnor. Forskningsresultaten visar ändå att då det handlar om utmattning i arbetet handlar det inte i första hand om en viss åldersgrupp eller ett visst skede i livet, utan prästernas upplevelse av belastning i arbetet har ökat och välbefinnandet i arbetet försvagats under 2000-talet.

Framför allt är utmaningar som hör samman med ledarskapet i kyrkan och arbetsbelastningen faktorer som leder till att man väljer en annan karriär eller att man överväger det. Också interna problem i arbetsgemenskapen, ojämlik behandling och till och med diskriminering i arbetet får präster att lämna yrket. Enligt forskningen är det framför allt upplevelsen av organisationens problem som gör att man byter bana, mera sällan ett eget aktivt intresse av andra uppgifter.

Behov av strukturer för andlig vägledning

Forskningsresultaten visar tecken på en förväntan på att kyrkan är mera närvarande i teologie studerandenas liv. Då allt färre har ett färdigt engagemang i kyrkan och i lokalförsamlingens verksamhet blir betydelsen av kontakterna till kyrkan allt mera betydelsefulla under studietiden. Forskningen lyfter frågan om kyrkans nuvarande stöd är tillräckligt för studerande som riktar in sig på prästyrket eller om det behövs en intensivare kontakt än hittills med dem som studerar till tjänst i kyrkan. Forskningen utmanar till att reflektera över om det behöver finnas strukturer för andlig eller teologisk vägledning för dem som studerar till  tjänst i kyrkan, strukturer som stöder en yrkesmässig och andlig utveckling mot tjänst i kyrkan och tillväxt i arbetet.

Publiceringstillfälle 31.1.2024 i Helsingfors

Bokens publiceringstillfälle hålls onsdag 31.1.2024 klockan 14–16 i Helsingfors (Mikaelsalen, Södra kajen 8). Det går också att följa publiceringstillfället via Teams (länk sänds till dem som anmäler sig).

Anmälan senast 23.1: https://www.lyyti.fi/reg/Opinnoista_pappisuralle 

Boken Opinnoista pappisuralle: Pappeuteen kasvu, haasteet ja muutokset ingår i Evangelisk-lutherska kyrkans publikationsserie och kan läsas i tjänsten Kyrkans publikationer. Den tryckta boken kan beställas från Granos webbshop från och med 1.2.

Mera information:
Kati Tervo-Niemelä, professor i praktiskt teologi, Östra Finlands universitet, tfn 050 325 3876, kati.tervo-niemela@uef.fi  
Veli-Matti Salminen, forskare, Kyrkans forskning och utbildning, tfn 040 142 4896, veli-matti.salminen@evl.fi  
Noora Palmi, doktorand, Östra Finlands universitet, tfn 050 599 3707, noora.palmi@uef.fi