Församlingsvalet 2022: Valdeltagandet fastställt till 12,7 procent

Församlingarnas valnämnder har fastställt resultatet i församlingsvalet 2022. Det nationella valdeltagandet är 12,7 procent. I valet 2018 var valdeltagandet 14,4 procent. Cirka 62 procent av rösterna gavs under förhandsröstningsveckan. I Borgå stift var valdeltagandet 13,7 procent, då det för fyra år sedan låg på 16 procent.

Medelåldern bland de invalda är 57 år. Medelåldern har ökat med ca ett år jämfört med förra valet. Andel invalda under 30 år är 4,5 procent. Hälften av de förtroendevalda är 50–70 år. Av de förtroendevalda är 54 procent kvinnor och 42 procent män. Kön har inte noterats för alla invalda. Närmare hälften av de förtroendevalda är nya (48,9 procent, i valet 2018: 49,5 procent).

Andelen invalda från partipolitiska listor minskade. I valet av kyrkofullmäktige var en femtedel av de invalda uppställda på politiska listor, i församlingsråden bara nio procent. Bland partierna är Centern fortsättningsvis det oftast förekommande partiet (8 procent), sen följer Samlingspartiet (4 procent) och Socialdemokraterna SDP (4 procent). Bland de övriga bakgrundsgrupperna fick rörelsen Kom alla 4 procent av platserna och nästan lika stor andel platser fick gammallaestadianska listor.

Sammanlagt tre miljoner finländare var röstberättigade i valet och 380 000 av dem röstade.

– Församlingsvalets valdeltagande har under hela den tid vi haft det nuvarande valsystemet legat under 20 procent. På 1990-talet sjönk valdeltagandet till 13 procent men gick sedan upp i flera val. Också i de övriga nordiska folkkyrkorna har valdeltagandet legat på samma nivå och också där har man diskuterat hur representationen förverkligas i en sådan här situation, säger Hanna Salomäki, chef för enheten Kyrkans forskning och utbildning.

De flitigaste väljarna finns i Taivalkoski och Kinnula

Högst var valdeltagandet i Lappo stift (16,3 procent) och Uleåborgs stift (15,4) medan S:t Michels stift (10,9) och Helsingfors stift (9,7 procent) uppvisade lägst valdeltagande. De flitigaste väljarna finns i Taivalkoski församling i Uleåborgs stift och i Kinnula i Lappo stift. I båda de församlingarna var valdeltagandet 36 procent. Över 30 procents valdeltagande nådde man också i församlingarna i Kaskö (35), Reisjärvi (35), Perho (35), Punkalaidun (34), Gustavs (34), Toivakka (33) och Larsmo (31 procent).

I stora församlingar, med över 30 000 röstberättigade, fanns de flitigaste väljarna i Seinäjoki där valdeltagandet nådde 17 procent. Allra lägst var valdeltagandet i församlingen i Lauritsala i S:t Michels stift där bara 4 procent av de röstberättigade använde sin rösträtt.

Få unga röstade

De ungas, 16–17-åringarnas, valdeltagande var lägre än i något val hittills. Det ligger nu under sju procent (8,4 procent 2018). De unga fick rösta första gången i församlingsvalet 2010 och då var deras valdeltagande 15,3 procent. Då var också valkampanjen speciellt riktad till de unga och möjligheten att rösta för första gången aktiverade många unga.

I år fanns de flitigaste unga väljarna i Lappo, Uleåborgs och Borgå stift, där valdeltagandet också i övrigt var relativt högt. De unga väljarna var mest aktiva i Punkalaidun (48 procent), Kurikka (33 procent) och Taivalkoski (32 procent). Alla församlingar ha inte markerat de ungas valdeltagande skilt. Ett lågt valdeltagande bland unga var förväntat utifrån kandidatnomineringen eftersom kandidaterna under 30 år endast utgjorde 6,2 procent av alla kandidater och var den lägsta andelen på 12 år.

– En av vallokalerna fanns i en skola, i Punkalaidun enhetsskola. Punkalaidun är en liten ort och såväl konfirmandarbete som hjälpledarverksamheten har aktiverats under de senaste åren. Det här har inverkat på de ungas utmärkta valdeltagande. Ungdomarna har varit medvetna om att också de kan påverka församlingen, säger Auni Kaipia, tf kyrkoherde i Punkalaidun.

– De unga gick ofta och röstade i grupp och med sina syskon. Kandidatnomineringen hade bredd och det fanns också en gymnasieelev som var kandidat. Det är fint att de unga vill delta i församlingens verksamhet och utveckla den. De unga blir ju framtidens påverkare, säger församlingspastor Raili Suviranta i Taivalkoski.

I Borgå stift ökade ungas valdeltagande och de invaldas medelålder sjönk jämfört med de preliminära resultaten

I Borgå stift är valdeltagandet bland 16–17-åringar 8,3 procent och alltså högre än i den preliminära rapporteringen. Alla församlingar i stiftet som höll val där församlingsmedlemmarna fick rösta har nu rapporterat in sina resultat.

Enligt nuvarande uppgifter är 48,4 procent av de invalda i kyrkofullmäktige i stiftet män och 51,6 procent kvinnor, i församlingsråden är andelen män 41,4 procent och kvinnorna 58,6 procent.

Medelåldern bland de förtroendevalda i stiftet har sjunkit jämfört med den preliminära rapporteringen och är nu 58 år för de invalda i kyrkofullmäktige och 56 år för invalda i församlingsråden. Andelen nya medlemmar i kyrkofullmäktige har sjunkit till 44,7 procent medan 44,6 procent är nya i församlingsråden.

I Borgå stift finns endast 10 personer (2,0 procent) under 30 år i de nyvalda kyrkofullmäktige och 9 personer (3,2 procent) under 30 år i församlingsråden. Procentandelarna sjönk en aning då flera församlingar rapporterade in sina resultat.

I den gemensamma resultattjänsten saknas ännu uppgifter från fem församlingar i Borgå stift som hållit sämjoval, vilket eventuellt kan påverka de invaldas köns- och åldersfördelning och andelen nya förtroendevalda för fullmäktiges del.  

I församlingsvalet valdes ca 7 500 förtroendevalda. Sammanlagt 14 300 kandidater var uppställda i 354 församlingar. I 44 församlingar hölls sämjoval.

Mera information:
Församlingsvalets webbplats – resultatsida
Intervjuer: Veli-Matti Salminen, forskare, Kyrkans forskning och utbildning, tfn 040 142 4896
Valkommunikation: Lucas Snellman, ledande sakkunnig i kommunikation, Kyrkostyrelsens svenska kommunikationsenhet, tfn 050 566 8230
Tuija Helenelund, sakkunnig i kommunikation, Kyrkans kommunikation, tuija.helenelund@evl.fi, tfn 050 529 8503