Kyrkan kräver att effekterna av minskade sociala förmåner undersöks

Kyrkan vill tillsammans med andra samhällsaktörer vara med och bygga ett samhälle som är hållbart och rättvist och där man beaktar de mest utsatta människorna.

Tillsammans med andra samhällsaktörer vill kyrkan vara med och bygga ett samhälle som är hållbart och rättvist och där de mest utsatta beaktas. Kyrkans röst hörs bland annat i utlåtanden om lagförslag. Kyrkostyrelsen har i september 2023 bedömt effekterna av nedskärningar i de sociala förmånerna i utlåtanden. Kyrkostyrelsen betonar vikten av att undersöka nedskärningarnas inverkan på barn, psykisk hälsa och delaktighet.

Nedskärningar kan leda till marginalisering   

Utkomststödet behöver granskas som en helhet. Att byta till en förmånligare bostad kan innebära flytt till ett område med längre resor till arbete och skola. Speciellt för barn kan en flytt innebära byte av vänner och skola, och att barnen blir tvungna att avsluta fritidsaktiviteter. Om följderna av en flytt leder till att de kostnader som täcks av utkomststödets grunddel ökar mer än bostadskostnaden sjunker, är kravet på flytt oskäligt. 

– Vi är särskilt oroade för människor som samtidigt drabbas av flera nedskärningar i den sociala tryggheten. Det kan leda till att enskilda personer och familjer marginaliseras och till att de psykiska problemen ökar. Det leder inte bara till mänskligt lidande utan också till kostnader för samhället, säger kyrkostyrelsens kanslichef Pekka Huokuna. Innan man stiftar lagen borde man undersöka de sammanlagda effekterna av olika nedskärningar för de mest utsatta.

Förslaget att förlänga löntagarens arbetsvillkor från 26 kalenderveckor till 12 månader försvårar för dem som har svårt att få arbete. Beroende på situationen på arbetsmarknaden, den arbetssökandes utbildning och familjeförhållanden kan det vara svårt att få tillräckligt långa anställningsförhållanden. Ensamstående föräldrar och äldre arbetssökande får det extra svårt.

Kyrkostyrelsen stöder inte att barntillägget slopas eftersom det ytterligare försvårar situationen för föräldrar och barn i de familjer som drabbats av arbetslöshet. De negativa effekterna av förlängningen av självrisktiden påverkar de mest utsatta.

Ofta utmanande för personer som får bostadsbidrag att klara vardagsekonomin

Ansökningarna till Kyrkans diakonifond visar att det är utmanande för dem som får bostadsbidrag att klara sig ekonomiskt i vardagen. En minskning i de disponibla inkomsterna skapar osäkerhet och otrygghet för utsatta hushåll. Om bassjälvriskandelen höjs tvingar det hushållen att ansöka om utkomststöd och om förvärvsinkomstavdraget slopas blir det svårare att ta emot deltidsarbete och tillfälligt arbete.

Det är inte alltid möjligt att realisera värdet av ägarbostäder. De som får bostadsbidrag för ägarbostäder är låginkomsttagare. För dem kan en anspråkslös ägarbostad vara det mest förmånliga boendealternativet och bostadsbidraget en inkomstkälla som gör det möjligt att klara vardagen.

Sektorövergripande stöd och samarbete viktigt inom barnskyddet – sänk inte åldersgränsen för unga

Kyrkostyrelsen anser att det är positivt att förtydliga helheten för kostnadsersättning vid fördelningen av kostnaderna för småbarnspedagogik. Då man bereder den planerade lagändringen för definitionen av ungdomar från tidigare 18–24 år till 18–22 år är det bra att beakta att ungdomslagen definierar ungdomar som alla personer under 29 år. FN definierar ungdomar som personer i åldern 15 till 24 år.

I stället för att sänka åldersgränsen för eftervård ska man försöka spara genom att förbättra barnskyddets effektivitet, förbättra den geografiska jämlikheten och utveckla ett sektoröverskridande stöd och samarbete.

Läs mer om kyrkostyrelsens utlåtanden