Hur ska jag klara mig igenom det här?

Hur du än försöker förbereda dig och tänka dig in i hur det skulle vara eller kommer att bli, kan du inte helt föreställa dig det förrän du lever mitt i det. Du kan överraskas både av dina egna känslor och av de tankar och frågor du slås av i stunden.

Det som gör en sorg eller en kris så svår, är att situationen är mer eller mindre oväntad och främmande.

Att klara av dagen handlar om att vara i stunden. Vad skulle hjälpa dig just nu? Vad känner du för just nu? Eftersom tillvaron inte är som tidigare, kan du ha svårt att tänka längre fram. Det kan kännas som om det inte finns någon framtid, åtminstone ingen som du vill vara en del av. Men det kommer inte alltid att kännas så. Ta en stund åt gången.

“När det var som svårast tog jag bara ett andetag åt gången.” – Mia

Sju saker du kan göra

Be om hjälp av de människor du har omkring dig. Be dem om hjälp, vad det än är du känner att du skulle behöva. Sjung en sång för mig. Sätt dig här och håll mig i handen. Jag orkar inte gå och handla. De allra flesta vill gärna hjälpa. Men det kan vara svårt att veta hur. Våga fråga och be om hjälp.

Tillåt dig själv att känna vad du känner. Det finns inga känslor som är rätt och fel i stunden. Tankarna kan komma och gå på ett sätt som känns obekant. Ge dig själv utrymme. Ingen sorg och är den andra lik.

Du kan känna dig tröttare än vanligt, men kan ändå ha svårt att sova. Försök acceptera att vänja sig i en ny vardag kräver mycket arbete av hela dig, framför allt mentalt och psykiskt. Vi kan också känna fysisk trötthet i stunder. Lyssna till dig själv. Att anpassa sig till något nytt och annorlunda tar kraft och stressar dig. Att du vaknar till och sover oroligt under natten har att göra med att ditt psyke bearbetar det som har hänt.

Gör sådant som känns tryggt och bekant, så kanske du märker att allt i livet ändå inte slagits i spillror. Du kanske vill pyssla lite i trädgården, kocka god mat eller ta en promenad.

Rör på dig, gärna utomhus. När du får frisk luft och motion kanske du också får lite bättre aptit och sover lite bättre. När kroppen får anstränga sig fysiskt kan du också få utlopp för den stress och frustation som kan samlas i kroppen i sorgen.

Umgås med andra i den mån du orkar och vill. Våga ta kontakt via telefon eller dator. Även om det känns olustigt kan det göra gott att få känna gemenskap och att få ta del av andras tankar en stund. Det kan hända att du inte orkar så länge. Orken kan ta tvärstopp. Sök dig till sådana vänner som känner dig eller ring kyrkans samtalstjänst.

Försök leva ditt vardagsliv så som du brukade göra innan. Ta på kläder på morgonen, ät frukost och borsta tänderna. Det kan ge dig hopp att märka att den vardag som slogs i spillror när du drabbades av sorg, kan byggas upp igen. Även om livet inte blir sig likt igen, kan det bli något slags liv.

Att överleva sorgen

Birgitta Strandberg-Rasmus, familjerådgivare och utbildad ledare för sorgbearbetning

Sorgen är vars och ens egen, den är individuell och den kan se väldigt olika ut. Men ändå kvarstår frågan: Har vi blivit främmande för sorgen?

Sorg är något som berör oss alla någon gång under livet. Sorgen är en del av livet, men vill vi erkänna det eller har vi bara glömt bort att det är så?

Olika faktorer som påverkar sorgen och sorgeförloppet

• Förluster är olika: väntade eller oväntade.
• Relationer är olika, allt från nära varma till kyliga eller konfliktfyllda. Vissa människor har vi känt hela livet, andra människor är bunda till jobbet eller intressen.
• Som individer är vi olika – vi har modeller för hur vi hanterar konflikter och förluster i ryggsäcken; en del modeller har vi med oss hemifrån, en del snappar vi upp under uppväxten, andra har omgivningen medvetet eller omedvetet förmedlat oss, en del antaganden har vi tagit ur luften, tolkat in.

“Det sägs att sorg läggs till sorg – sorger som vi inte sörjt, som vi har i bagaget aktualiseras vid stora förluster.”

Våga leva i sorgen

Vi har alla utvecklat metoder för att leva med sorg. Det handlar om att ha tillit till något större, något som bär i stunden. Det handlar också om våga erkänna situationen – det som har hänt och de känslor man har.

Man vet inte hur allt skall bli, man förstår inte varför man drabbats men ändå skall man finna sig i det. Det är bra att påminna sig själv om att man åtminstone kan andas. Våga vara i stunden, försöka inte bedöva eller fly det svåra och hemska.

Att överleva sorgen handlar om:

• att våga tro att det just nu är så här, men det kommer en ny och annorlunda dag.
• att våga vänta – jag har hört det sägas att en människa alltid är större än sin situation.
• att våga tro på sina inre behov och följa sin intuition, lyssna på egna behov: idag vill jag vara ensam; idag behöver jag sällskap; jag behöver frisk luft, en lång promenad; jag behöver skrika, gråta – jag är bara så ledsen, jag är arg på Gud, på den som jag mist, på läkarna, omgivningen, alla
• att minnas att vi inte kan styra känslor med intellektet.

Det är normalt att sörja

Sorg och depression blandas lätt ihop. Det är viktigt att komma ihåg att sorg är normalt. Man får känna sig nere utan att det är patologiskt, det är en del av vårt gudagivna känsloregister att sörja. I samband med diagnostisering är det viktigt att skilja på sorg och depression.

En vacker dag kommer du att se tussilagon, höra fågelsången, känna doften av vår och då kan du veta att du återvänder till livet. Det behövs mod att leva sig igenom sorgen. Vi behöver mod att möta och bearbeta våra känslor och minnen. Vi skall ärligt se på det som varit och allt det som inte blev som vi tänkt oss. Vi skall, när det behövs, förlåta oss själva och den andra och med nyfikenhet våga ta emot vad som komma skall.