Domsöndagen är kyrkoårets sista helg, en dag för uppgörelse under den mörkaste tiden på året. Helgen påminner oss om att den här världen upphör en dag. Vi väntar på Kristi återkomst och den sista domen.
Domsöndagen kallas också för Kristi konungaväldes söndag. Bibeln berättar inte allt om domen och världens slut. Vi kan inte veta tiden eller platsen. Den sista dagen samlas alla inför Kristi domstol. En del får evigt liv och en del döms till evigt straff. Straffet är evig separation från Gud.
Domsöndagens bibeltexter handlar om hur Kristus är närvarande som förklädd till vår nästa. Goda gärningar betyder inte att vi blir bättre inför Gud. Det goda ska vi istället göra för våra medmänniskors skull. Vi ansvarar för det vi gör och det vi låter bli att göra.
Jesus säger: “Sannerligen, vad ni inte har gjort för någon av dessa minsta, det har ni inte heller gjort för mig.” (Matt 25:45)
På den yttersta dagen får vi tryggt förlita oss på Guds nåd. Det här visar påskens händelser: Jesus uppståndelse och seger över döden. Den dystra hopplösheten ersätts av glädjefull väntan, som får oss att vandra bredvid vår lidande nästa.
Trots det allvarliga temat är domsöndagen inte en ångestfull, skrämmande dag utan segerns dag. Den liturgiska färgen är grön, som vittnar om glädje och hopp. Efter domsöndagen börjar det nya kyrkoåret med advent och väntan på julen.